Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp om de inte är ”tillräckligt dåliga”. De upplever att stödsystemet är svårnavigerat, otillräckligt och fragmenterat, visar Katrin Häggström Westbergs forskning.

Victoria Lönnfjord har undersökt kopplingar mellan mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är efterlängtad av unga personer. Men att hantera frihet och ansvaret som följer kan ibland kännas svårt och upplevas tungt, visar Lillemor Östmans forskning om ungas hälsa.