Sara Thomas har forskat om samband mellan barns relationella kompetenser, sociala medvetenhet, självreglering och empati.

Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.

Ester Gubis avhandling visar att utrikesfödda barn i Sverige inte använder psykiatrisk vård i den mån de behöver. För att uppnå större jämlikhet i hälsa behövs ökad samverkan mellan skola, BVC och första linjens psykiatri.  

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.

Anna Kahlmeters forskning visar att kritiska livshändelser under övergången från ungdom till vuxen ålder har ett tydligt samband med en ökad risk för skolmisslyckande och senare utestängning från arbetsmarknaden.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Ulrika Wallbing har i sin avhandling att utvecklat och utvärderat en elevhälsobaserad intervention, Help Overcoming Pain Early (HOPE), som syftar till att främja ungdomars förmåga att hantera sina problem med långvarig smärta.    

Malin Jakobsson har utforskat ungdomars sömn, faktorer som försvårar deras sömn men också hur deras sömn kan stödjas.

Johan Pahnke har i sin avhandling undersökt effekterna av terapiformen acceptance and commitment therapy (ACT) som stresshantering vid autismspektrum (AST).