Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

När tandhygienisten flyttade in i skolans värld fick eleverna mindre karies och ökade kunskaper om munhälsa, visar Eva Hedmans forskning. – Hälsofrämjande arbete i skolan kan löna sig, säger hon.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Socialtjänsten samarbetar hellre med skolan än med polisen när det gäller samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Epilepsi påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort. Unga patienter har också ofta en nedsatt språklig förmåga, visar en ny avhandling.

Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själva. Det visar Jonas Bjäreheds forskning om självskadebeteende bland ungdomar. Han utforskar också möjligheten att bemöta självskadebeteende i ett skolsammanhang.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.