Den fysiska konditionen spelar roll för både kognition och betyg i matte och svenska. Det visar Karin Kjellenberg i sin avhandling.

Veronica Hermann har undersökt uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext.

Benti Geleta Buli har forskat om trender och utveckling av psykiska hälsoproblem bland ungdomar i Sverige.

Tanya Anderssons har i sin avhandling utforskat sårbarheter för och erfarenheter av sexuellt våld bland unga invandrare i Sverige.

Camilla Palm har i sin avhandling undersökt som händer med könsstympade flickors självbild i mötet med det svenska samhället.

Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.

Lars Sjödin har forskat om vilka motiv som ligger bakom ungdomars alkoholdrickande och hur olika former av tillit kan kopplas till deras alkoholanvändning.

Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Dans och yoga kan potentiellt vara effektfulla interventioner till flickor med psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Elin Areskoug Sandberg som forskat om dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.