Elisabeth Rolf har forskat om läraren som designer genom att analysera innehåll och användning av pedagogiska mönster.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Cia Gustrén har i sin avhandling utforskat gymnasiewebbarnas sätt att väcka intresse och därmed försöka påverka niondeklassares val av skola.

Lars Alméns forskning visar att den stora skillnaden före och efter regeringens digitaliseringsstrategi 2017 är att datorsalarna försvann och eleverna fick ständig tillgång till digitala verktyg. Hur dessa verktyg används i undervisningen har dock inte förändrats i så hög grad.

Cecilia Andersson visar att unga människor inte använder mobila redskap slumpmässigt eller ogenomtänkt.  

Peter Markkanens avhandling ger lärare råd om hur digital teknik kan stötta undervisningen i geometri.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.