Cia Gustrén har i sin avhandling utforskat gymnasiewebbarnas sätt att väcka intresse och därmed försöka påverka niondeklassares val av skola.

Lars Alméns forskning visar att den stora skillnaden före och efter regeringens digitaliseringsstrategi 2017 är att datorsalarna försvann och eleverna fick ständig tillgång till digitala verktyg. Hur dessa verktyg används i undervisningen har dock inte förändrats i så hög grad.

Cecilia Andersson visar att unga människor inte använder mobila redskap slumpmässigt eller ogenomtänkt.  

Peter Markkanens avhandling ger lärare råd om hur digital teknik kan stötta undervisningen i geometri.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Jens Idelands forskning om ungas digitala musikspelande är ett bidrag till förståelsen för spelaktiviteter och förutsättningar för lärande i simulatorlika digitala miljöer.

Elias Euler har i sin avhandling undersökt digitala lärandemiljöer i fysikundervisningen.

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Hur kan barns lärande aktiviteter i digitala gemenskaper förstås som lek? Det är huvudfrågan som Marina Wernholm undersöker i sin avhandling.