Vem och hur leds lärande genom digitalisering i skolan och med vilka medel? Det här är frågor som Josef Siljebo undersöker i sin avhandling.

Karin Sundqvist har i sin avhandling undersökt finska ämneslärares användning av digitala verktyg i ämnet huslig ekonomi. Huslig ekonomi är ett av de minsta läroämnena i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland.

Anna Roumbanis-Viberg har med utifrån lärarutbildares berättelser undersökt hur de uppfattar och hanterar sin yrkesvardag i en digital tid.

Elin Ericsson har med fokus på muntlig språkfärdighet, forskat om språklärares uppfattningar om och erfarenheter av att undervisa och använda digitala lärresurser.  

Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Malin Jansson har forskat om hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.

Det finns inte en enkel lösning på frågan om hur elevernas användning av sina privata mobiler ska hanteras i klassrummet i den digitaliserade skolan. Det konstaterar Anita Grigic Magnusson i sin avhandling.

Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.