Elin Ericsson har med fokus på muntlig språkfärdighet, forskat om språklärares uppfattningar om och erfarenheter av att undervisa och använda digitala lärresurser.  

Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Malin Jansson har forskat om hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.

Det finns inte en enkel lösning på frågan om hur elevernas användning av sina privata mobiler ska hanteras i klassrummet i den digitaliserade skolan. Det konstaterar Anita Grigic Magnusson i sin avhandling.

Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.

Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Elsa Tattersall Wallin har i sin avhandling utforskat ljudböcker och läspraktiker bland unga vuxna.  

Elin Westlund har forskat om visuell formering av naturkunskapsinnehåll i unga elevers multimodala text-bildkompositioner.