Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Eftersom det är omöjligt för lärare att följa upp alla elevers behov får eleverna själva ta ansvar för att individuella mål uppnås. Det visar Eva Mårell-Olssons forskning om individuella utvecklingsplaner.

Anniqa Lagergren har studerat vilken betydelse olika digitala verktyg har som villkor för barns och ungas skapande av musik, ur perspektiven självutveckling, lärande och genus.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

I avhandlingen ”Lärares möten med sociala medier” visar Niclas Ekberg att sociala medier i undervisningen både motiverar och stimulerar. Men de är ingen självklar väg till ökat lärande.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Hélène Lagerlöf har skrivit en avhandling om ungdomar som är placerade i samhällsvård och tillgången till välfärdsresurser. -Min avhandling fokuserar på ungdomars skolgång, fritid och kamratrelationer, säger hon.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.