Eva-Maria Ternblad har forskat om virtuella lärmiljöer, och utvärderat hur elevers kunskapsinhämtning kan skilja sig åt beroende på läromedlets utformning.

Ulrika Gustafssons avhandling bidrar med ny kunskap om hur nationella digitaliseringsinitiativ för skolan tar form och belyser särskilt små kommuners utmaningar och strategier i digitaliseringsprocessen

Hur fungerar assisterande teknik, särskilt tal-till-text, i jämförelse med tangentbordsskrivning, för att överbrygga svårigheter vid läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Det är en av frågorna som Gunilla Almgren Bäck undersäker i sin avhandling.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Fiona Loudoun har forskat om barns egna upplevelser av att spela datorspel.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.

Hur görs undervisningen med digital teknik i pandemins vardag? Det är en av frågorna som Sara Mörtsell undersökt i sin avhandling.

Vilken roll kan digitala resurser ha för att främja elevdelaktighet i formella lärmiljöer? Det är en av frågorna som Johanna Öberg undersöker i sin avhandling.

Jussara Reis‑Andersson har utifrån ett skolledarperspektiv undersökt digitaliseringsprocessen inom skolväsendet.

Vilka erfarenheter ger förskollärarna uttryck för när de utformar undervisning om digitalisering och lek i relation till utbildningsuppdraget? Det är en av frågorna som Monica Grape undersöker i sin avhandling.