Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.

Maria Mattus undersöker i studien "De länkade orden" yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Hon har bland annat jämfört två webbplatser om Förintelsen och tittat på studenters bedömning av trovärdighet när de söker information på nätet.

I avhandlingen "Att bli bättre lärare" studerar Laila Gustavsson lärares professionella utveckling under en kompetensutvecklingsperiod. Hur talar lärare om och hanterar lektionsinnehållet - och vad har det för inverkan på elevernasresultat?

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

Vad finns det för olika förståelser av begreppet "livslångt lärande" och vad säger det om vår framtid? Gun Berglund visar i sin avhandling "On lifelong learning as stories of the present" att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp.

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Stefan Hrastinskis avhandling syftar till att ge en djupare förståelse av hur, varför och när direkt kommunikation, som ett komplement till fördröjd kommunikation (tex epost), påverkar studenters deltagande i nätbaserad utbildning.

Studenter som går datorbaserade undervisningar på nätet har svårt att själva lyckas med ett djupare kunskapsbygge, trots att undervisningsformen har stor potential. Det visar Claes Malmbergs avhandling "Kunskapsbygge på nätet".