Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Karin Höijer har undersökt hur mat konstrueras i ett Hem- och konsumentkunskap-sammanhang. Hon har studerat vilken mening elever och lärare skapar kring mat i relation till hem- och konsumentkunskap.

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

Aktiv exkludering och "andrafieringsakter" förekommer mot lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund, menar forskaren Zahra Bayati som studerat lärarutbildningen i Sverige.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Forskare Mikael Berg har studerat ämnesförståelsen hos historielärare. Han har lagt särskild vikt vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse.

Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.

Petra Hansson har undersökt vilka metoder som använts för miljö-och hållbarhetsutbildning i utomhuspedagogik i ett svenskt och i ett internationellt sammanhang.

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.