Självskadebeteenden är vanligt bland ungdomar. Maria Zetterqvist har forskat om självskadebeteendets förekomst, funktion, karaktäristik och metoder hos svenska ungdomar, samt undersökt relationen till negativa livshändelser och traumasymptom.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Forskaren Nelli Kalnaks avhandling handlar om språkliga och kognitiva färdigheter hos svenska skolelever med språkstörningar.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.

Trine Arnesen har i sin avhandling studerat erfarenheter av att genomföra pedagogiska beteendeanalytiska ingrepp i norska förskolor

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.

Ann-Katrin Persellis studie visar att lärares olika erfarenheter och förkunskaper samspelar i användningen av digitala resurser som pedagogiska hjälpmedel.

Björn Hedin har undersökt hur mobila enheter kan hjälpa studenter att bättre utnyttja tiden mellan olika aktiviteter för studier.

Forskaren Åsa Elwér har undersökt den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett längre perspektiv.

Forskaren Helena Ackesjö har utifrån barns perspektiv studerat övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.

Hur ser fonologisk lästräning vid datorn ut för döva och hörselskadade barn som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda? Det har Cecilia Nakeva von Mentzer undersökt.