Vad innebär det att vara kritiskt på historielektionen? Sergej Ivanov har jämfört undervisningen i tre olika gymnasieklasser i tre olika länder - Sverige, Ryssland och Australien.

Kerstin Larsson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om elevers förståelse av multiplikation, när den utvidgas till att omfatta flersiffriga tal och tal i decimalform.

Syftet med Lucian Olteanus avhandling är att undersöka, beskriva och förstå vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera det matematiska innehållet och vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Jan Blomgren har utforskat grundskoleelevers olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan. Vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö.

Sadaf Salavati belyser i sin avhandling lärares komplexa vardagspraktik med fokus på användning av digital teknik.

Per Kristmansson vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur gymnasial lärlingsutbildning realiseras på Handels- och administrationsprogrammet och hur lärlingselever utvecklar yrkeskunnande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Eva Johansson har i sin avhandling undersökt de bedömningspraktiker som formas i förskolan under en tid när krav på dokumentation och redovisning av kvalitet är framträdande fenomen i samhället, både nationellt och internationellt.

Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.

I sin avhandling undersöker Pia Simper-Allen barns och vuxnas avbildande verbkonstruktioner i beskrivningar på svenskt teckenspråk.