Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Tord Göran Olovsson har studerat bedömning i klassrumspraktik i relation till implementerandet av nationella skolreformer.

Syftet med Stina Westerlunds avhandling är att belysa elevers emotionella erfarenheter som en särskild och implicit aspekt av textilslöjd och lärande i slöjdämnet.

Bedömning kan fungera som ett skarpt verktyg för elevernas lärande, men det krävs att det hanteras varsamt som en integrerad del i verksamheten. Det menar Eva Hartell, som forskat om bedömning i teknikämnet.

Hur reflekterar vuxna andraspråkstalare kring sina erfarenheter av språkanvändning och språkinlärning? Det har forskaren Katrin Ahlgren undersökt.

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

Den skriftliga texten är fortfarande viktig i dagens samhälle, men nödvändigheten av att kunna röra sig i olika medier ökar i takt med den medieteknologiska utvecklingen. Petra Magnusson har forskat om meningsskapandets möjligheter för elever.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.