Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.
Sara Ekström har undersökt vilka möjligheter och utmaningar användningen av sociala utbildningsrobotar medför. Resultaten ger inblick i vilka nya krav på digital kompetens som växer fram då utbildningsteknologier uppvisar sociala egenskaper och beteende.
Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.
Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.
I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.
Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.
Utifrån antagandet att tillitsfulla professionella relationer möjliggör samarbete och kollektivt lärande har Ulf Jederlund undersökt relationella aspekters betydelse i skolutveckling.
Christina Aminoff vill med sin avhandling bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1