Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur
Genom att undersöka hur förskolan formas i mötet med Reggio Emilia-pedagogiken vill Kari Carlsen utveckla ny kunskap om hur lärandet sker på förskolan.
Kari Carlsen
Professor Marléne Johansson
Åbo Akademi
2015-04-16
Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur
fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Slöjdpedagogisk Ressurscentra
Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur
Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. Politisk fokus på barns tidiga inlärning har lett till en förskjutning av förskolans innehåll i riktning mot andra ämnen och till krav om individuella tester av kunskapsnivån hos de minsta barnen.
Många förskolor hämtar inspiration från praxis och filosofi i de kommunala förskolorna i Reggio Emilia, Italien. Inte minst aktualiseras sammanhanget mellan förskolans ämne ”bild och form” (norska: forming) och erfarenheterna från Reggio Emilia genom den roll som verkstaden och ateljén spelar i barnens lärande. Det är detta som är avhandlingens utgångspunkt tillsammans med ett dokumenterat behov av mer kunskap om förskolans innehåll.
Avhandlingens överordnade syfte är att utveckla ny kunskap om hur lärande går till i förskolan genom att undersöka förskoleämnet bild och form i mötet med inspiration från Reggio Emilias ateljékultur. Det empiriska materialet är inhämtat genom en kvalitativ, etnografisk studie där fältarbetet är utfört i förskolan. Ett omfattande och mångfacetterat material har analyserats.
Resultaten är presenterade utifrån tre teman: Den fysiska miljön, relationer och handlingar i samverkan, samt uttrycksformer och formuttryck. I resultaten från fältarbetet framträder det potential för lärande som verksamhet med bild och form ger barnen i ljus av ateljékulturen. Den pedagogiska verksamhet som beskrivs kännetecknas av utforskande och lekfulla handlingar då barns sinnen, nyfikenhet och hypoteser samverkar med material och redskap. Hur inlärningen går till inom ämnet bild och form i förskolan i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur diskuteras i spänningsfältet mellan pedagogisk filosofi, nordisk förskolekultur och nyliberala trender som förskolepedagogerna måste förhålla sig till. Diskussion av resultaten leder till estetiska, etiska, demokratiska och ekologiska reflexioner som har giltighet även på en praktisk handlingsnivå.
Abstract in English
Forming (Arts and crafts) and children’s creative action with materials and tools are less in use in the kindergarten than before. Political focus on children’s early learning has led to shifts in kindergartens toward other specific disciplines, and requirements for individual testing also of the smallest children’s competencies within these. Kindergarten teachers, educators, researchers and participants in social debate have pointed out that there are epistemological contradictions in descriptions of kindergarten quality as well as between current kindergarten policy documents and requirements for the kindergartens’ staff. Meanwhile, the content and methods in many kindergartens are inspired by practice and philosophy in the municipal kindergartens in Reggio Emilia, Italy. Correlation between kindergartens’ formingprojects and experiences from Reggio Emilia is actualized in particular through the workshop and the studio’s role in children’s learning processes. One starting point for the thesis’ problem area is a documented need for more knowledge about kindergarten’s educational content. The overarching goal of the thesis is to develop new knowledge about how learning takes place in kindergarten through examining the field of forming in kindergartens inspired by Reggio Emilia’s atelier culture.
The thesis is theoretically anchored within pragmatism, and ties kindergarten’s aesthetic operations with materials and tools to socio-cultural perspective, social constructivism and post humanistic theory. The empirical material is obtained through a qualitative study with ethnography as methodological approach. The fieldwork is conducted in kindergarten, with two leading research questions: 1) How is atelierism perceived and unfolded in Norwegian Reggio Emilia-inspired kindergartens, and 2) how is forming perceived and unfolded in Norwegian Reggio Emilia-inspired kindergartens. A comprehensive and multifaceted material is analyzed, and the results are presented in the form of three themes: The physical environment, Relations and actions in interplay, and Expression forms and forms of expression. Each of these topics are supported by examples from kindergartens’ adult voices and the constructed empirical material. Insights into how learning takes place in the kindergarten subject of forming with inspiration from the Reggio Emilia atelier culture is discussed in the tension between educational philosophy, Nordic kindergarten tradition and neoliberal trends that kindergarten teachers must adhere to.
Learning potentials in children’s opportunities for action in forming in light of the atelier appears in the results of the empirical study. The educational context described is characterized by experimental and playful actions where children’s sensations, curiosity and resistance are interacting with the identity of materials and tools. The results imply aesthetic, ethical, democratic and ecological reflections, which are also valid on a practical action level. The thesis contributes to description and understanding of kindergarten’ content and young children’s learning, the importance of atelier culture as inspiration for the kindergarten, and the further development of methodology and documentation of knowledge expressions.