Förhistorisk tid i skolan: Historiekulturella, arkeologiska och didaktiska perspektiv på läroböcker, undervisningsfilm och platsbesök cirka 1900—2020
Lena Almqvist Nielsen har i sin avhandling undersökt vad som händer med den arkeologiska vetenskapliga kunskapen om nordisk förhistoria när den förs in i en skolkontext och därmed transformeras till kunskap för skolämnet historia.
Lena Almqvist Nielsen
Johan Samuelsson, Karlstads universitet Karin Flensner, Högskolan Väst.
Associate Professor Anders Persson, Högskolan i Dalarna
Karlstads universitet
2025-03-21
Abstrakt
Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning?
Runt sekelskiftet 1800 – 1900 sammanstrålar flera aspekter som utgör en utgångspunkt för denna avhandling. Den arkeologiska vetenskapen etableras, den förhistoriska tiden skrivs in i historieämnet och den första filmen om förhistorisk tid spelas in och finns med i skolfilmskataloger fram till 1970-talet.
Sedan läroplanen 1878 undervisas de yngsta eleverna om Nordens äldsta historia. Tidigt uppmärksammas också nyttan med undervisningsutflykter och att undervisningen bör grundas på elevernas egna iakttagelser. Avhandlingen belyser förmedling av förhistorisk tid i läroböcker, undervisningsfilmer samt vid ett besök till en kulturarvsplats där elever under en skoldag utforskade livet under bronsåldern.
Innehållet i läroböcker och undervisningsfilmer jämförs med arkeologisk forskning. Intresse riktas mot relationer och arbetsfördelning och resultatet visar att kvinnor och män oftast framställs i traditionella könsroller.
Resultatet visar även hur en kulturarvsplats kan bidra till en djupare förståelse för människorna som levde under förhistorisk tid och att elevernas historiska empati kan utvecklas och fördjupas när de får uppleva förhistorien med alla sina sinnen.