Förebygga, överbrygga, utveckla: Tal-till-text och dess potential att främja elevers textproduktion i grundskolan
Tal-till-text kan stödja textproduktion hos elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Det visar Gunilla Almgren Bäck har undersökt effekten av assisterande teknik (AT) på elevers
textproduktion med särskilt fokus på tal-tilltext och elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi
Gunilla Almgren Bäck
Idor Svensson, Linnéuniversitetet Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet Linda Fälth, Linnéuniversitetet
Professor Helena Hemmingsson, Stockholms universitet
Linnéuniversitetet
2024-09-06,
Abstrakt
Förmåga att formulera sig i text har betydelse för måluppfyllelse i skolan och elevers framtida delaktighet i samhället. Skrivande och läsning är integrerade processer, där läsning kan förbättra textens sammanhang och tydlighet. En betydande andel elever möter dock utmaningar i grundskolan på grund av läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Emellertid är assisterande teknik (AT) tillgänglig i exempelvis ordbehandlingsprogram och kan stödja elevers textproduktion. Tal-till-text innebär diktering av skriftspråk, medan talsyntes möjliggör lyssning på text. Denna avhandling inom psykologi undersökte effekten av AT på elevers textproduktion. Avhandlingen fokuserade också på strategier för introduktion av tal-till-text, elevers erfarenheter av AT, samt teknikens potentiella kompletterande roll i skolors undervisning i textproduktion.
Avhandlingens fyra studier omfattar 202 elever, huvudsakligen i åldrarna 9–12 år. Studierna I-III inkluderade elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, medan studie IV inkluderade elever med varierade läs- och skrivfärdigheter. Studie I, en randomiserad kontrollerad studie, undersökte främst effekten av en AT-intervention på läsförmåga och förmåga att lyssna på text. En uppföljning, studie II, genomfördes fem år senare. Denna studie bestod av en kvalitativ tematisk analys av intervjuer med ett urval av deltagarna från Studie I. Syftet var att beskriva deras erfarenheter av AT i skolan. Studie III tillämpade en multiple-baseline single-case-design för att undersöka effekterna av en praxisbaserad AT-intervention på textproduktion, inklusive elevers hantering av tekniken. I Studie IV, en repeated-measures group-design, jämfördes tal-till-text med tangentbordsskrivning.
Resultaten visar att tal-till-text kan stödja textproduktion hos elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Individuella variationer i utfallet kräver anpassat stöd. För mellanstadieelever indikerar resultaten fördelar såsom förbättrad textlängd, korrekthet och skriftspråklig variation. Talsyntes kan underlätta effektiv granskning och redigering av text. Elevernas erfarenheterav AT belyser både möjligheter och utmaningar i skolan. Dessa erfarenheter inkluderar skolans stöd, elevernas perspektiv på AT och dyslexi, samt deras användning av AT under skolgången.
Taligenkänningsfel och optimal användning av AT i skolmiljön behöver adresseras för att förebygga svårigheter i dess tillämpning. Detta tillvägagångssätt underlättar användningen av tal-till-text i syfte att överbrygga hinder och stimulera elevers utveckling i textproduktion.
Resultaten diskuteras mot bakgrund av kognitiv teori för textproduktion samt AT-teori, med praktiska implikationer för skolan och framtida forskning.