Föräldraidentiteter i livsberättelser
Marie Karlsson visar i sin avhandling att relationen mellan föräldrar och förskola/skola ofta beskrivs i termer av klass, kön och etnicitet eller som en relation mellan konsument och producent. Men relationerna skapas kontinuerligt i vardagen och påverkas även av många andra faktorer.
Marie Karlsson
Professor Héctor Pérez Prieto
Docent Sven Persson, Lärarutbildningen, Malmö högskola
Hej världen!
2006-09-23
Föräldraidentiteter i livsberättelser
Parental identities in life stories
Pedagogiska institutionen
Föräldraidentiteter i livsberättelser
Avhandlingen handlar om relationer mellan föräldrar och barninstitutioner som förskola, familjedaghem, skola och barnavårdscentral. En teoretisk och historiskt förankrad diskussion om institutionaliseringen av barndom fungerar som en bakgrund i relation till vilken dessa relationer kan förstås. Vidare påvisas och problematiseras dominerande diskursiva konstruktioner av dessa relationer i forskning inom olika fält.
Syftet med avhandlingsarbetet är att bidra till en förståelse av relationer mellan föräldrar och barninstitutioner som är förankrad i uttryck för föräldraidentiteter. Den empiriska studien består av livsberättelseintervjuer med föräldrar till barn i förskoleåldern. De berättelser om föräldrarnas erfarenheter av att möte och relatera till olika barninstitutioner som tagit form i intervjusamtalen analyseras i termer av uttryck för föräldraidentiteter genom själva berättandet och i berättelser. Metodologiskt syftar avhandlingsarbetet även till att vidareutveckla ett sätt att arbeta med livsberättelseintervjuer som synliggör intervjuaren som medberättare och därmed som medskapare till de livsberättelser som tar form.
De uttryck för föräldraidentiteter som lyfts fram genom analyser av berättande och berättelser visar att relationer mellan föräldrar och barninstitutioner är både komplexa, mångfacetterade och socialt strukturerade. Olika uttryck för föräldraidentiteter tog form i relation till konstruktioner av barninstitutioner, pedagoger, andra föräldrar, de egna och andras barn. Resultatet av analyserna visar föräldraidentiteter i termer av social underordning i relation till förskolepersonal och andra föräldrar, hjälpsam intervention i skolan i syfte att hjälpa en ung och oerfaren lärare, oro över att de egna barnen är annorlunda än andra barn och inte passar in i förskolan samt av tacksamhet över stöd och hjälp från barnavårds- och barnomsorgspersonal rörande förskoleval, inskolning och mobbing.
De olika uttrycken för föräldraidentiteter utmanar stereotypa kategoriseringar av föräldrar, som t ex invandrarföräldrar, ensamstående mammor och medelklassföräldrar. Istället pekar studiens resultat mot vikten av att beakta relationer mellan föräldrar och barninstitutioner som komplexa sociala processer och identiteter som något som skapas och omskapas i möten mellan människor i olika socialt och kulturellt situerade och strukturerade sammanhang.
Parental identities in life stories
This dissertation deals with relations between parents and child institutions such as childcare, school and child health centers in terms of an institutionalization of childhood and expressions of parental identities in life stories. The empirical study consists of thematic life story interviews with parents focusing on their experiences of meeting and relating to these child institutions. A perspective on life stories as socially situated action and identity performance is adopted that views the life stories as co-constructed in between the interviewee and the interviewer.
The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of relations between parents and child institutions in Sweden that takes as its point of departure the expressions of parental identities. Methodologically, the dissertation also aims to further develop a way of working with life stories that makes the interviewer visible as co-constructor of life stories and expressions of identity.
The analyses is focused on expressions of parental identities through the storytelling and in the stories told. Parental identities took shape and form as performances and constructions of, for example, social subordination in relation to preschool staff and other parents, helpful intervention in school helping an inexperienced teacher, worries about children being different from other children and not fitting in at preschool and of gratefulness for help and support from childcare staff when being short of time and money. The identity expressions were then analyzed in relation to recurrent discourses in research on relations between parents and childinstitutions. The results show that dominant discourses of relations between parents and child institutions tend to construct parents as a homogenous group, thereby concealing how gender, social class, ethnicity and age, and the subsequent different constructions of children and childhood, structure and influence the relations between parents and child institutions and thereby also the institutionalization of childhood.
Relaterade länkar
Företagsekonomi
Åk 7–Vux Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Nyhetsbrev
