Food for Thought. Communication and the transformation of work experience in web-based in-service training

Food for thought kommunikation och förändrade erfarenheter av arbete i webbaserade fortbildningsinsatser

Bakgrunden till avhandlingen är ett generellt intresse för förändrade villkor i arbetslivet, för fortbildningsinsatser för olika grupper och för användning av digitala teknologier i sådana sammanhang. I avhandlingen relateras ett sådant intresse mer specifikt till frågor som rör fortbildning för yrkesverksamma, ett område som fått stor uppmärksamhet i ljuset av de möjligheter som den digitala tekniken ger. Detta intresse kan också ses som en konsekvens av en rad förändringar av de villkor som gäller för arbetslivet generellt och för hur arbete och lärandeinsatser organiseras. Inom industrin, som är i fokus i denna avhandling, handlar många av dessa förändringar om vad man med en samlande beteckning refererar till som globalisering – vilken bland annat har lett till försök att reglera och kontrollera marknader och organisationer. Inom livsmedelsindustrin, som är den konkreta kontexten för avhandlingens empiriska studier, handlar det framförallt om ökade krav på kvalitetskontroll i produktion och hantering av livsmedel. På europeisk nivå har en mängd kvalitetsstandarder tagits fram som livsmedelsindustrin måste förhålla sig till. Detta har i sin tur inneburit ett ökat behov av att fortbilda personalen inom denna industri i sådana frågor.

I utbildningssatsningar generellt och i fortbildningsinsatser mer specifikt ställs det också höga förväntningar på vad digital teknologi kan åstadkomma. Sådana teknologier är speciellt intressanta i fortbildningssammanhang, eftersom satsningarna riktar sig till yrkesverksamma som annars inte har möjlighet eller tid att delta i kompetensutveckling. Avhandlingens fokus är dock inte inriktad mot att utvärdera huruvida dessa beskrivningar av vad teknologin kan åstadkomma stämmer. Forskningsintresset handlar snarare om att studera hur dessa teknologier används i fortbildningssituationer där kursdeltagarna utgörs av yrkesverksamma inom livsmedelsindustrin och där de förväntas lära sig något om kvalitetsarbete och livsmedelssäkerhet. Detta innebär ett intresse för hur dessa teknologier, och då speciellt chatt konkret används i fortbildningssammanhang. Den typ av frågor som ställts är: Hur bekantar sig kursdeltagarna med och approprierar chatteknologin? Hur anpassar de sig till den skriftliga form för kommunikation som kännetecknar den webbaserade miljön? Vilka kommunikativa och koordinerande strategier etableras och utvecklas? Vilka deltagarroller tar kursdeltagarna sig an? Hur etableras och upprätthålls produktiva diskussioner online?

Avhandlingen innehåller fyra detaljerade studier av hur yrkesverksamma inom livsmedelsindustrin som deltar i fortbildning lär sig att hantera ett teknologiskt verktyg, hur de utvecklar kommunikativa regler samt hur de diskuterar och lär sig om kvalitetssäkring i en textbaserad chattmiljö. På så sätt bidrar avhandlingen till att dokumentera några observationer av den typ av aktiviteter som arrangeras som distansutbildning (för vuxna) i början av 2000-talet.

Resultaten av studierna visar att kursdeltagarna var engagerade i aktiviteterna och utförde dem på produktivt sätt. Som resultatet också pekar mot, så bokstavligen skrev sig kursdeltagarna till en förändrad förståelse av sitt eget produktionsarbete i dessa fortbildningsaktiviteter. Dessa aktiviteter tar sin utgångspunkt i en kvalitetssäkringsdiskurs som till stora delar är baserad på texter och dokument av olika slag. Vad är det då som gör dessa diskussioner eller fortbildningsaktiviteter produktiva? En av de komponenter som bidrar till det produktiva i dessa aktiviteter är att de utgör hybrida kontexter för lärande. Denna hybriditet tar sig flera uttryck i dessa aktiviteter. De är dels hybrida i meningen att de ligger mellan (traditionell) utbildning å ena sidan och arbete å den andra. Denna typ av hybriditet är svår att få till stånd i utbildning mer generellt. Att det lyckades här beror bland annat på att deltagarna hade en fond av erfarenheter av produktion och produktionsarbete som utgjorde viktiga resurser i diskussionerna om kvalitetssäkring. Vad som också bidrog till att göra diskussionerna produktiva var att det stod något på spel för kursdeltagarna; de förväntandes så småningom om vara ansvariga för att introducera och upprätthålla denna typ av diskursivt arbete och diskussion på sina egna arbetsplatser.

En konklusion från denna avhandling är att detta är några av de komponenter som är viktiga för att aktiviteterna ska få en balans där produktiva diskussioner om kvalitetssäkring genomförs och där kursdeltagarna tillägnar sig en rad yrkesspecifika och men också mer generella kunskaper. Slutsatsen är att detta sätt att organisera fortbildning på distans har klara utvecklingsmöjligheter.

Food for Thought. Communication and the transformation of work experience in web-based in-service training

The background of the present study is an interest in the use of digital technologies for in-service training activities in industry. Globalization, international competition and transnational production are elements that currently transform work practices and work organizations. In the food industry, which is the empirical context of this study, globalization has resulted in a number of changes including new forms of production, new international regulations and an increase in quality control of food and food production. These food quality initiatives and the new regulations, in turn, have resulted in a need for in-service training of staff. By analyzing how people actually engage in and use web-based environments as part of in-service training efforts, the overall aim of the research is to contribute to our understanding of the kind of communication and agency that emerges in web-based environments, and how such environments constitute contexts for communicative socialisation and learning for people employed in industry. The focus of the present study is on the nature of activities that unfolds when using digital media and learning resources in such settings. Analytically, such a focus is pursued employing a sociocultural perspective on communication and learning. Empirical material has been collected from archived chat log files from web-based in-service training courses. The results from this study, as outlined and discussed in four empirical articles, show that the participants accommodated rather smoothly to the affordances of the technology. They also managed to increase their skills and exert agency when engaging in communicative activities mediated by chat technology. Through chat interaction with other participants and experts, the course participants gradually appropriated some of the analytical tools and practices of quality assurance. Put differently, they literally wrote themselves into a different understanding of their current work practices. One of the productive features in these training activities is that they constituted hybrid contexts for learning. For instance, they are hybrid in the sense that practices of instruction, on the one hand, and practices of production work on the other, were salient resources for participation. From a pragmatic point of view, this study indicates that these activities supported by web-based technologies seem to offer feasible models for organizing distance learning in both further and in-service training