Examensarbetet – en kvalitetsindikator inom högre utbildning? Exemplet högskoleingenjörsutbildning

Examensarbetet – en kvalitetsindikator inom högre utbildning? Exemplet högskoleingenjörsutbildning

Vad innebär kvalitet i examensarbeten? Betyder det samma sak i olika sammanhang och för olika användare? I denna avhandling granskas vad kvalitet i examensarbeten innebär ur olika perspektiv. Dels görs en genomgång av vetenskaplig och annan litteratur på svenska och engelska som behandlar examensarbeten, dels granskas examensarbetet ur ett akademiskt perspektiv via en enskild högskoleutbildning, en högskoleingenjörsutbildning vid KTH. För denna utbildning görs en detaljgranskning av styrdokumenten, men också av uppfattningarna hos utbildningens ansvariga huvudaktörer, det vill säga examinatorer och handledare av examensarbeten. Allt för att få svar på frågan – vilka likheter och skillnader finns i synen på kvalitet i examensarbeten? En jämförelse mellan de tre perspektiven – litteraturen, styrdokumenten och aktörerna – visar överensstämmelser och avvikelser. Stora likheter i kvalitetssyn finns när det gäller vikten av självständighet hos studenterna, den teoretiska och praktiska yrkeskompetensen och förmågan att presentera examensarbetet. Viktiga skillnader finns också, och särskilt en sticker ut – en olikhet i kvalitetssyn mellan aktörerna och styrdokumenten. Aktörerna har i viss utsträckning en egen kvalitetsagenda – de både lägger till och drar ifrån kvalitetsaspekter jämfört med styrdokumenten. Men de menar samtidigt att de i alla avseenden följer dem. Aspekter aktörerna relaterar till hög kvalitet, men inte styrdokumenten, är t.ex. examensarbetets orienterande funktion när det gäller förhållanden och villkor i näringslivet och den hjälp och det stöd examensarbetet kan ge i övergången akademi – arbetsliv, inte minst vid arbetsansökan. Aktörerna värderar också högt den nytta som examensarbetet kan bidra med i industrin i form av kunskapsgenerering och problemlösning – något som inte uppmärksammas i styrdokumenten. Också studenternas förmåga att praktiskt genomföra och fullfölja arbetsprocessen är tydligt kvalitetsrelaterad enligt aktörerna, men accentueras inte lika påtagligt i styrdokumenten. Kvalitetaspekter som å andra sidan framhålls i styrdokumenten, men inte av aktörerna, är exempelvis medvetenhet om och hänsyn till miljöfrågor och betoning av en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Därutöver finns en skillnad när det gäller den allmänna inriktningen på examensarbetet – enligt styrdokumenten är en vetenskaplig karaktär på examensarbetet en tydlig kvalitetsmarkör, medan flera aktörer hävdar motsatsen och prioriterar examensarbeten med en praktisk, yrkesinriktad prägel. Utifrån resultaten i avhandlingen förs också en diskussion av om kvalitet i examensarbeten kan tjänstgöra som mått på kvalitet i hela utbildningar. Sedan 2011 används i Sverige ett utvärderingssystem för den högre utbildningen som till stor del bygger på en sådan indikatorfunktion hos examensarbetet. Hög kvalitet i examensarbeten likställs i detta system med uppfyllande av ett urval examensmål i Högskoleförordningen – olika för olika utbildningar. Om målen bedöms uppfyllda i examensarbetena i en utbildning anses examensarbetena hålla hög kvalitet, och därmed också hela utbildningen. Detta innebär att examensarbeten, och i synnerhet kvalitet i examensarbeten, får en nyckelroll i bedömningarna. Utgångspunkten i diskussionen om indikatorfunktionen är att kvalitet i examensarbeten bör ha rimligt lika innebörd i olika sammanhang och för olika användare för att examensarbeten ska kunna fungera som kvalitetsindikatorer. Om innebörden inte är lika är det för det första svårt, eller omöjligt, att använda kvalitet i examensarbeten på ett stringent och entydigt sätt – om det betyder en sak i forskningslitteratur, en annan sak i styrdokument och en tredje sak hos aktörer som ska hörsamma dessa styrdokument kan konflikter uppstå. För det andra kan olika innebörd medföra legitimitetsproblem. Om hög kvalitet i examensarbeten bestäms av hur mål i styrdokument uppfylls – alltså myndighetens strategi – och samtidigt aktörerna har en annan uppfattning av innebörden i hög kvalitet, är det möjligt, eller troligt, att dessa aktörer uppfattar utvärderingssystemet som tvivelaktigt eller illegitimt – och därmed inte trovärdigt. Resultaten i denna avhandling visar tydligt att det som benämns kvalitet i examensarbeten inte är något entydigt och stabilt – betydelsen varierar i olika sammanhang och för olika användare. Därmed kan det finnas en risk för tolkningskonflikter och legitimitetsproblem. Detta faktum utgör ett skäl för att överväga lämpligheten av att ge examensarbetet en nyckelfunktion som indikator på en hel utbildnings kvalitet.

Abstract in English