Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning

Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning

I denna avhandling studeras elevers lärandeprocesser i naturorienterande undervisning i grundskolan. För att göra detta vidareutvecklas ett pragmatiskt angreppssätt för att studera elevers lärande i handling, analyser av praktisk epistemologi. Med detta angreppssätt analyseras vilken roll elevers möten med tre olika sociokulturella resurser läraren, artefakten och texten kan ha för deras lärande i naturorienterande undervisning. Analyser av praktisk epistemologi innebär att undersöka vad deltagarna i en situation gör för bedömningar om vad som är relevant kunskap, giltiga frågor och rätt saker att uppmärksamma. Det empiriska materialet består av videoinspelningar från NO-undervisning i svensk grundskola.

Avhandlingen består av fyra artiklar. I artikel I prövas det teoretiska perspektivet och metoden genom att analysera vad elever kan lära sig av att utföra laborationer i NO-undervisningen. Dessa analyser ger en inledande förståelse för det fält som studeras i efterföljande artiklar.
I artikel II utvecklas och illustreras en analysmetod för att analysera lärares epistemologiska riktningsgivare och deras roll för elevers lärande av naturvetenskaplig kunskap. Här visas hur lärare på olika sätt ger riktningsgivare som är epistemologiska till sin karaktär: de pekar på vad som är relevant kunskap, viktigt att observera och relevanta sätt att få kunskap på i den specifika praktiken.

I artikel III illustreras hur angreppssättet praktisk epistemologi möjliggör analyser av både individuell erfarenhet och situation innanför ramen för ett sociokulturellt perspektiv på lärande i relation till hur elever använder artefakter i lärandeprocesser. Hur man kan förstå och analysera artefakters roll som riktningsgivande i elevers lärandeprocesser.
I artikel IV visas hur praktisk epistemologi kan användas för att analysera texter, i det här fallet labinstruktioner, i användning. Då blir det möjligt att analysera vilken mening som skapas i mötet mellan text och elev, istället för att analysera texten i sig och dess meningserbjudanden.
De utvecklade metoderna är en viktig del av resultatet och de gör det möjligt att studera lärande i handling utan att tillskriva lärare, artefakter eller texter en förutbestämd mening innan de används i en praktik. Hur eleverna väljer (medvetet eller inte) att gå vidare i sitt lärande är beroende på vad de uppmärksammar som relevant i situationen och hur de begripliggör situationen. Men vad man förväntas uppmärksamma som relevant i en situation är inte något man bara vet, det är ofta något man måste lära sig. Med hjälp av analyserna som beskrivits ovan blir det möjligt att identifiera avgörande moment när elevers lärandeprocesser tar olika riktningar, beroende på tidigare erfarenheter, interaktion med läraren artefakter eller text och hur dessa resurser kan fungera riktningsgivande i elevers lärandeprocess.

Abstract in English

This thesis contributes to the knowledge about the role of sociocultural resources in students learning in Science Education. In the analyses, both individual experiences and situation are taken into account. Different sociocultural resources the teacher, artefacts and texts that students encounter in educational settings are focused with the aim to study what role they play for which meaning making is made possible and relevant. To study these encounters, a pragmatist approach called practical epistemology analysis i.e. an analysis of what students use as relevant information, valid questions and relevant attentiveness is used and advanced. The empirical material consists of video recordings from Science Education classrooms in Swedish compulsory school.The first paper is an introduction to the line of work subsequently performed. In the second paper, a method for analysing the role of teaching for students meaning making epistemological moves analysis is developed and illustrated. This method focuses on those actions of the teacher that have a function of influencing what direction students learning takes. In the third paper, the practical epistemology approach is applied in order to clarify, within a sociocultural understanding of learning, the role of the interplay between students prior experiences and the use of artefacts in students meaning making. In the fourth paper, the practical epistemology approach is applied as a method for investigating the role of instructional texts in laboratory settings for students meaning making.The thesis shows how individual continuity can be understood and analysed within a sociocultural perspective on learning. The developed methods make it possible to study learning as constituted in action without ascribing teachers, artefacts or texts a pre-determined meaning prior to their use in a practice. The results show that the way sociocultural resources are made intelligible by the students shapes the conditions for further meaning making.