Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions
Johanna Frejd visar i sin avhandling att förskolebarn, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika.
Johanna Frejd
Associate Professor Magnus Hultén, Linköpings universitet Karin Stolpe, Linköpings universitet Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Professor Christina Siry, University of Luxemburg
Linköpings universitet
2019-10-04
Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions
Abstrakt
Den här avhandlingen utforskar förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution. Tre gruppbaserade aktiviteter har designats. Videodata har analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation. Analysen fokuserar på hur kommunicerade naturvetenskapliga beskrivningar av evolution påverkar aktiviteternas naturvetenskapliga fokus, materials funktion som semiotiska resurser och påverkan på meningsskapande och interaktiva aspekter av att göra naturvetenskap.
Avhandlingens resultat visar att barnen, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika. Genomgående har barnens syn på världen en betydande roll för meningsskapandeprocessen. Det betyder att barnen, förutom att fokusera på det naturvetenskapliga innehållet i aktiviteterna, också lägger stor vikt vid andra aspekter som är viktiga för dem. Det barncentrerade perspektivet förslås vara en styrka som möjliggör för barn att delta i och engageras av naturvetenskapliga aktiviteter.
De material som barnen har tillgång till de i de olika aktiviteterna har tre funktioner. Barnen använder material som meningsgivande resurser, vilket betyder att barnen använder materialens meningspotential. Denna process påverkas av barnens tidigare erfarenheter. Vidare används materialen som kommunikativa- och argumentativa redskap i interaktion med andra. Tillgången till material påverkar således barnens meningsskapande och möjliggör att de kan diskutera evolution påverkar barnens naturvetenskapliga handlande.
Avhandlingens resultat visar på en nära relation mellan uppgifters kontext och interaktion. Mer styrda aktiviteter medför mer interaktion mellan barn och vuxna (scaffolding). Mindre styrda aktiviteter, där barnen bygger på sina tidigare erfarenheter, stimulerar istället interaktion mellan barnen (mutual collaboration). Som ett resultat av den vuxnes agerande, läggs det större vikt vid det naturvetenskapliga innehållet (evolution) i scaffolding-interaktioner. Följaktligen är de meningar som skapas i mer styrda aktiviteter mer i linje med naturvetenskapliga förklaringar till evolution. Samtidigt finns det ett samband mellan att den vuxne kliver åt sidan och att barnen kliver fram och gör naturvetenskapliga handlingar som att utvärdera, observera, beskriva och jämföra.
Sammanfattningsvis visar den här avhandlingen att uppgifters kontext och material har stor påverkan på barns meningsskapande och hur de gör naturvetenskap.