En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

I ljuset av de senaste tjugo årens skolreformer analyseras i avhandlingen konstruktionen av läraren i svenska och internationella skolpolitiska texter och i intervjuer med verksamma lärare i Sverige. Särskilt fokuseras hur en professionell och en betygsättande lärare konstrueras. Undersökningen avgränsas av tre svenska reformperioder: decentraliseringen och avregleringen av den svenska skolan runt 1990, perioden mellan de två läroplansreformerna 1994 och 2011 samt av lärarlegitimationsreformen 2011. Syftet är att, i relation till en skolpolitisk diskurs, begripliggöra lärarens existensvillkor och möjligheter att verka i skolan.

Studien genomförs i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Härigenom har fokus legat på de institutioner, i skolpolitik och i skolpraktik, som reglerar läraren och lärarens arbete i skolan. Konstruktionen av läraren analyseras framförallt utifrån Foucaults teorier om objektivering och hur och varför läraren blir ett objekt att veta något om.

I de skolpolitiska texterna har det framgått att dessa i ökad utsträckning handlar om lärarens betygssättning. I den skolpolitiska diskursen framhålls regleringen av den betygssättande läraren vara nödvändigt för att säkra skolkvalitet likväl som skolans likvärdighet. I lärarberättelserna relateras betygsättningen till lärarnas möjligheter att verka i ljuset av det läraruppdrag som konstrueras. Betygens reglerande funktion visade sig ofta hamna i motsats till undervisning.

I avhandlingen framkommer hur de skolpolitiska reformerna inte bara har haft direkt påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem och lärarlegitimationen, utan även hur föreställningar om läraren och syftet med lärarens pedagogiska arbete förskjutits under analysperioden. Hur läraren konstrueras i policy kan ses få betydelse för lärarens dagliga verksamhet genom att olika praktiker i relation till läraren manifesteras i skolan. Informell reglering av vad som kan sägas utgöra lärarprofessionalism beskrivs i berättelserna vara höga betyg och dokumentationsarbete, två praktiker som konstrueras i motsats till undervisning. Båda aspekterna är sådant som är möjligt att få insyn i. Det utvärderingsbara synes vara det som premieras. Det förefaller som om den undervisande läraren hamnar i skuggan. I samband med lärarlegitimationsreformen konstrueras, intertextuellt med internationella utbildningspolitiska texter, en lärare som kräver återkommande utvärdering och ökad reglering.

I lärarnas berättelser konstrueras en professionell lärare i relation till ett inifrån yrkesgruppen definierat läraruppdrag, som lyfter fram andra aspekter av vad det är att vara professionell än vad som framhålls kvalitetssäkra läraren i den skolpolitiska diskursen. I lärarpraktiken framhålls autonomi som centralt för möjligheten att verka som professionell. Konsekvensen blir att två synsätt på vad en professionell lärare är och bör vara, som i det närmaste står i motsats till varandra, definierar läraren i skolan.

School reform and the teacher. The construction of a professional and assessing teacher in policy and teacher interviews