En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion

En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet.

Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som ”naturvetenskap”, ”skolämnen”, ”elever”, ”intresse” och ”attityder”. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag.

I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter ”the Relevance of Science Edcuation (ROSE)”. ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv.

Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som ”naturvetenskap” eller ”skolämnen”, ”intresse” eller ”elever” fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan.

Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik.

Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet.

Abstract in English