Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Abstrakt

Effekten av skolkamrater från samma ursprungsregion på endogami och arbetssegregation: Bevis från Sverige Denna studie studerar hur kvasi-experimentell variation i andelen skolkamrater från samma ursprungsregion (Region-of-Origin, ROO) påverkar en individs sannolikhet att ha en partner från samma ROO (endogami), samt individens andel kollegor från samma ROO på arbetsplatsen senare i livet (arbetetssegregation). Detta görs genom skattning av en regressionsmodell där individer i olika årskurser, men från samma skola, jämförs över tid (en så kallad ”fixed effects” modell). Vi använder ett data set som sammanfogat information från olika register i Sverige, och som innehåller ROO-bakgrund, utbildning, arbetsmarknadsutfall samt intergenerationell information för alla niondeklassare för skolåren 1988 till 2000. Huvudresultaten i studien visar på både statistiskt och ekonomiskt signifikanta resultat för invandrare: en ökning med en standardavvikelse i andelen skolkamrater från samma ROO, ökar sannolikheten för en invandrare att ha en partner från samma ROO med över 7% samt sannolikheten för att ha kollegor från samma ROO med över 12%. Effekten av saltjodisering på humankapital: Bevis från Sverige. Denna studie fokuserar på den heterogena kausala effekten av en rikstäckande informationskampanj om jod berikning av salt år 1936 på individer med olika socio-ekonomisk bakgrund (SES) vid födseln. Estimeringsmetoden jämför utfall före och efter kampanjen, för de individer som exponerades för kampanjen med de individer som inte fick del av informationen (en så kallad ”difference-in-differences” design). Studien använder ett nytt dataset, där de svenska befolkningsregistren har sammanfogats med två unika historiska datakällor med regional data på jodbrist före informationskampanjens start samt med detaljerad data på SASbakgrund, vilket gör det möjligt att följa individernas utbildning- och arbetsmarknadsutfall som vuxna. Ett notabelt resultat är att medan informationskampanjen ökade humankapitalet för individer från familjer med hög SES, så ledde den inte till någon förbättring för familjer med lågt SES. Även om interventionen ledde till en ökning motsvarande 8% i sannolikheten för en individ att ha ett högkvalificerat yrke, finner vi mer blygsamma direkta effekter på individens utbildning. Den sociala gradienten som dessa resultat visar på är centrala att ta hänsyn till vid planer på att använda salt-jodisering för att förbättra humankapitalet i befolkningen. Effekten av undervisning på modersmål på arbetsmarknadsutfall och ojämlikhet i utbildningen Denna studie använder sig av en skarp policyförändring i Hong Kong, där hälften av högstadieskolorna tvingades ändra undervisningsspråket från engelska till kinesiska från skolåret 1998-1999, för att studera effekter av att få undervisning på modersmålet på senare utfall. Effekterna skattas med en modell som använder information om tidpunkten för policyförändringen i kombination med information om studenternas ålder, vilket avgör om de går i en årskurs som påverkas av policyförändringen eller inte (en så kallad ”regression discontinuity” design). Studien använder sig huvudsakligen av folkräkningsdata från 2011. Resultaten visar att utbildning på modersmålet ökar individens arbetslöshet och minskar sannolikheten att ha ett högavlönat yrke. Ett kontroversiellt ämne i Hong Kong har varit huruvida denna reform påverkat den sociala bakgrundens betydelse för att påbörja universitetsstudier. Tyvärr så gör begränsningar i de data som finns tillgängliga att dessa modeller genererar icke-signifikanta och oprecist skattade estimat. Resultaten från denna studie understryker behovet av en fortsatt diskussion avseende huruvida utbildning på modersmålet förbättrar lärandet eller förvärrar individens arbetsmarknadsutfall.