Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation

Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation

Allt fler barn definieras idag som att ha någon form av skolsvårigheter och ca 20 % av alla barn i grundskolan beräknas vara i behov av det särskilda stödet. Enligt grundskoleförordningen skall stödundervisning ges om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. För planering, uppföljning och utvärdering av stödet skall det upprättas ett åtgärdsprogram i samråd med elev och föräldrar. Elevplaner i skolan skrivs således i ett sammanhang där styrdokument, kommun, institution, undervisning och individens situation sammanstrålar.

Avhandlingens syfte är att belysa och problematisera hur pojkar och flickor som bedöms ha skolsvårigheter konstitueras i skolans elevdokumentation. Det handlar om hur identitetskonstruktionen av dessa elever kan komma att bli ett underlag för hur individen/gruppen definieras och hur den påbjuder en viss uppsättning av åtgärder i skolan. Som analysverktyg har jag använt mig av Michel Foucaults tankegångar och begrepp utifrån studiens problematisering av relationen mellan samhälle, institution och individ. För att närmare studera identitetsskapandet har jag valt att komplettera mina analysverktyg med ett perspektiv inspirerat av Stuart Hall. Centralt i studien är också genusperspektivet, hur pojkar och flickor skrivs fram i dokumenten.

Det empiriska materialet i avhandlingen är hämtat från 14 olika grundskolor spridda i hela landet och består av elevplaner för totalt 136 elever, 86 pojkar och 50 flickor. Eftersom flera elevplaner kan ha skrivits för en och samma elev består materialet av 358 dokument totalt (246 för pojkar och 112 för flickor).

De mål som skrivs fram i elevplanerna är dels kunskapsmål och dels sociala fostransmål. Resultatet visar att skolans sociala fostransmål är betydelsefulla i planerna och att dessa beskrivs närmast som en förutsättning för det kunskapsmässiga lärandet. Detta innebär att de sociala fostransmålen har företräde och behöver arbetas med först innan man tar tag i den kunskapsmässiga delen. Vidare visar avhandlingens resultat på att även om flickor och pojkar blivit bedömda utifrån samma svårigheter finns det skillnader hur de blir beskrivna i dokumenten. Resultatet visar på att kollektiva föreställningar om hur flickor och pojkar bör vara träder in i texterna vilket också kan få konsekvenser för vilka stödåtgärder som föreslås.

Elevplanen är en betydande text ur flera aspekter och det blir därför synnerligen betydelsefullt att reflektera över hur man skriver en sådan text. Utifrån denna studies resultat kan man konstatera att det inte går att ge några enkla eller entydiga svar på frågan hur en elevplan kan skrivas. Det skrivna ordets makt behöver lyftas fram och diskuteras för de pedagoger som i sin yrkesutövning har till uppdrag att skriva en elevplan. Av betydelse är också är också insikter om genusordning och andra sociala ordningar men även en vidare förståelse av innebörden i att skriva fram en individ i en text och hur denna framskrivning kan komma att påverka hans eller hennes identitetsbygge.

The individual education plan as text. About identity, gender, power and governing in pupils

In Sweden, an increasing number of children are defined as having some form of difficulty in school. A pupil shall be given remedial tuition if there is an apprehension that s/he will not achieve the educational targets. An Individual Educational Plan [IEP] for the planning, follow-up and evaluation of the special support should be drawn up in consultation with the pupil and his/her parents. IEPs are written in a context where official documents, the municipality, the institution, teaching and the individual s situation meet.

The aim of this thesis is to shed light on how boys and girls are constituted in the school s pupil documentation, how the construction of the identity of these pupils can form the basis of how the individual/group is defined and how it provides for a certain set of measures. I have employed Michel Foucault s concepts of the relation between society, institution and individual. In order to study the creation of identity, I have chosen to supplement my analytical tools with a perspective inspired by Stuart Hall. The gender aspect is a central component in this study; that is, studying how girls and boys are portrayed in the IEPs.

The IEPs, which comprise the empirical material in this thesis, are gathered from 14 different compulsory schools and consists of IEPs for a total of 136 pupils, 86 boys and 50 girls. As several IEPs could have been drawn up for one and the same pupil, the material consists of 358 documents (246 for boys and 112 for girls) in all.

The goals formulated in the IEPs are both knowledge goals and social fostering goals. The results show that fostering goals are almost a prerequisite of knowledge-related learning. This means that fostering goals take precedence and need to be worked on before tackling knowledge-related learning. Furthermore, results show that even though girls and boys are described in the IEPs as having the same type of knowledge-related difficulties, they risk being assessed according to different norm systems, one for girls and one for boys. An IEP is in several respects an important text, which also contains a power aspect. It is thus extremely important to reflect upon how such a text should be written. Based on the results from this study, we can note that it is not possible to give any simple or unambiguous answers to the question of how an IEP could or should be written. The power of the written word must be acknowledged by pedagogues. Knowledge about gender order and other social orders is also important as is an understanding of the significance of providing descriptions of individuals in texts for immediate or later use and how this description can affect children s identity constructs.