Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Denna avhandling problematiserar individperspektivet i skolans styrdokument genom att studera skolans uppdrag att utveckla elevernas förmåga och möjligheter att ta ansvar, vara delaktiga och ha inflytande. Huvudsyftet är att undersöka elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik. För att förstå dessa möjligheter har jag inledningsvis undersökt hur skolverksamheten generellt och matematikundervisningen specifikt organiseras och genomförs. Jag har även undersökt hur elevernas ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i den skolmatematiska kontexten. Ytterligare en frågeställning som studien belyser syftar till att förstå de sociala förutsättningar som påverkar elevernas möjligheter till ansvarstagande.Det empiriska materialet utgörs av intervjuer och observationer. Studien genomfördes som en fallstudie på en svensk år 0-9 skola med syfte att belysa matematikundervisningen genom hela grundskolan. Utifrån frågan om hur ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i skolverksamheten blev det också viktigt att studera hur elever, lärare och skolledare uttrycker och realiserar frågan om ansvar för lärande både generellt men även specifikt med avseende på lärandet i matematik. En viktig teoretisk utgångspunkt har varit det fenomenologiska livsvärldsbegreppet. Det har bidragit till studiens uppläggning och gett redskap för att kunna problematisera elevernas förutsättningar i ett individperspektiv. Även ett designteoretiskt perspektiv har varit betydelsefullt och då speciellt vid genomförandet och analysen av klassrumsobservationerna.De arbetssätt och arbetsformer som visar sig vara vanligast förekommande är individuellt arbete i matematikboken. Läromedlet kan sägas reglera och styra verksamheten i stor utsträckning och lärarens roll blir att hjälpa och stötta eleverna så att de kan gå framåt i boken. Studien visar även på tydliga förändringar i dagens skola. Från att tidigare ha fokuserat gemensamma, kollektiva upplevelser, kan vi idag konstatera att allt mer individuella arbetsformer, exempelvis det som betecknas eget arbete , används. De utmaningar skolmatematiken står inför handlar om skolans förhållande till individen i relation till kollektivet, hur möjliggöra lärares erfarenhetsutbyte inom och över stadiegränserna samt på vilket sätt matematikundervisningen kan minska sitt läromedelsberoende och kanske därigenom stärka lärarens didaktiska roll och uppdrag.

Students opportunities to assume responsibility for their own learning with regard to mathematics.: A classroom-based study in a postmodern era.

This dissertation examines the individual perspective of the Swedish school system s policy documents by studying compulsory schooling s stated aim of developing students ability and opportunities to assume responsibility for, be actively involved in and influence their own learning.Its main objective is to investigate the opportunities of compulsory school students to assume responsibility for their learning with regard to mathematics. In order to understand these opportunities, I have initially investigated how the school system in general and instruction in mathematics, in particular, are organised and carried out. I have also examined what forms student responsibility for, influence on and participation in their learning take in the context of instruction in mathematics. This study also intends to highlight questions related to understanding the social circumstances that affect students opportunities for assuming responsibility for their learning.The empirical material used for this study was collected via interviews and observations. The study was conducted as a case study using students from early schoolyear classes to the ninth school year at a Swedish compulsory school, with the purpose of analysing education in mathematics throughout the course of the compulsory schoolyear one to nine education. In considering the question of how responsibility, influence and participation is presented in the Swedish school system, it was also important to study the way students, teachers and school heads express and implement the idea of students assuming responsibility for their education both in general and more specifically with regard to their learning in mathematics.An important theoretical starting point for the study has been the phenomenological lifeworld concept. The concept has contributed to the study s design and has provided the tools with which to examine student circumstances in an individual perspective. The adoption of a design theory perspective has also been important, especially in carrying out and analysing classroom-based observations.The most common methods and forms of work used in the classroom involved individual work using a mathematics textbook. The textbook itself proved to greatly determine the course and nature of instruction in mathematics, with the teacher s role being one of assisting and supporting the students to progress through the book. The study also reveals obvious changes taking place in schools at present from having previously focused on group-based, collective activities, the trend is moving increasingly toward more individual forms of work, e.g. that which is labelled individual study .The challenges faced by mathematics education in compulsory schools relate to the school s position vis-à-vis the individual in relation to the group; how the exchange of experience between teachers can be made possible both within and across year levels in compulsory schools; and how mathematics education can reduce its dependence on textbooks and perhaps thereby strengthen the didactic roles and duties of teachers.