Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Abstrakt

Denna avhandling handlar om inkludering i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom exempelvis autismspektrumtillstånd, (AST) och ADHD. Den nya svenska skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram att elever med stödbehov ska så långt det är möjligt undervisas i inkluderande skolmiljöer och med stödet implementerat i den reguljära undervisningen. En inkluderande skola ska vara anpassad så att alla elever kan uppnå mål och kunskaper, men även vara socialt inkluderande. En inkluderande skolmiljö tar hänsyn till alla delar av lärmiljön, den pedagogiska, den fysiska och psykosociala. Elever med NPF kan uppleva mer svårigheter i skolmiljö, de når färre kunskapskrav och är mer ofta socialt exkluderade, t.o.m. utsatta för kränkningar och mobbing. Antalet elever som mår psykiskt dåligt har ökat i både grundskolan och gymnasieskolan. Detta börjar bli ett allvarligt problem (SOU 2016:77, 2021: 30). I skoldebatten lyfts det fram att skolan ska vara likvärdig, och att så inte är fallet i Sverige idag, trots att vi borde ha goda förutsättningar att kunna erbjuda alla barn och ungdomar en likvärdig skolgång och en god hälsa. I en likvärdig skola får alla elever utvecklas utifrån egna förutsättningar, och där står lärande och kunskap i fokus. För att kunna utveckla en likvärdig skola behövs inkluderingskompetens. En kompetens där skolpersonal har förmågan att kunna anpassa lärmiljön så att den fungerar för alla elever. För att kunna förbättra behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar för eleverna. Det är ingen lätt fråga och för att finna svar behöver vi forskning från många perspektiv. I denna studie vill vi undersöka vad eleverna själva tycker, om de är inkluderade i skolan, men även vad deras föräldrar och lärare tycker.
Skolor är sociala arenor och för att kunna vara delaktig i inlärningssituationer och aktiviteter krävs det sociala färdigheter, som hos några elever med NPF kan vara en nedsatt förmåga. Vidare kan det vara svårt med skolarbete som kräver välfungerande exekutiva förmågor, som också kan vara nedsatt hos elever med NPF. Ytterligare utmaningar som elever med NPF kan uppleva i skolmiljön är starka stimuli, mycket ljud och händelser i en samtidigt föränderlig värld. Lärare och annan skolpersonal har en viktig roll i att inkludera elever med NPF. Den förberedelse och de anpassningar som implementeras i lärmiljö behöver grundas i bred kunskap om vad som är fördelaktigt för elever med NPF när det gäller lärande och välmående. Lärarkompetens är en viktig faktor för inkludering. Det är sällsynt med röster från praktiken, dvs. att eleverna själva får skatta och utvärdera om lärmiljön upplevs som inkluderande. Skolan möter en naturlig varians av elever och en del av eleverna behöver anpassningar i undervisningen eller är i behov av särskilt stöd. För att kunna möta de krav som finns på att anpassa undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, behövs kunskaper och nya forskningsrön.