Du kan om du vill – lärares tankar om fostran till företagsamhet

Du kan om du vill – lärares tankar om fostran till företagsamhet

Det övergripande syftet med studien är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för fostran till företagsamhet och om hur denna kan komma till uttryck i skolan. Mitt forskningsintresse fokuserar på frågan om hur lärare tänker om och värderar företagsamhetsfostran och hur de anser sig kunna stöda elever i deras utveckling mot ett företagsamt förhållningssätt. I den teoretiska bakgrundsteckningen granskas fostran till företagsamhet, som infördes i de finländska läroplansgrunderna år 1994, utifrån sex s.k. spår: språkliga, ekonomiska, utbildningspolitiska, kulturella, psykologiska och slutligen det pedagogiska som bildar huvudfokus. I den teoretiska bakgrunden har olika typdrag identifierats. Dessa är individuell, social och funktionell företagsamhet. Det empiriska underlaget består av intervjuer med trettio lärare inom grundläggande utbildning och andra stadiet. Två forskningsansatser kombineras: en fenomenografisk och en fenomenologisk. I bägge ansatserna används en hermeneutisk analys. Fem principer som underlättar tolkningsarbetet presenteras och används: principen om förförståelsens oundgänglighet, tidsdimensionens oundgänglighet, totalitetens oundgänglighet, negativismens oundgänglighet och rationalitetens oundgänglighet. Ett resultat är att lärare uppfattar fostran till företagsamhet som en immanent, teknisk och/eller kooperativ verksamhet. Majoriteten betonar att syftet med verksamheten utgörs av individuell och social företagsamhet som är riktad mot personlig utveckling till skillnad från funktionell företagsamhet, där tonvikten läggs på företagskunskap, produktion och ekonomiskt tänkande. Frågan om hur lärare uppfattar företeelsen har betydelse för hur de värderar den. Resultaten visar också att förmågan att omvärdera och förändra sitt förhållningssätt påverkas av de kunskaper och den medvetenhet som lärare har om de tolkningsmöjligheter som fostran till företagsamhet uttrycker. För att stimulera elever till företagsamhet betonar lärarna aktivitetsfrämjande metoder, autenticitet och en gynnsam atmosfär i undervisningen.

You can if you want to Teachers thoughts on enterprise education

The overall purpose of this dissertation is to better knowledge and understanding of enterprise education and investigate how such can be expressed in a school environment. The study s research objective focuses on what teachers think and value about enterprise education and how they feel they are able to support students in their development towards an enterprising initiative. In the study s theoretical background description, enterprise education, which was introduced into the Finnish national curriculum in 1994, is investigated outgoing from six so-named paths: linguistic, economic, educational-political, cultural, psychological, and the pedagogical, which is the main focus of the study. In the theoretical background, different characteristics have been identified; these are functional, social, and individual enterprise. The study s empirical foundation consists of interviews with thirty teachers working at comprehensive and upper secondary schools. Two research efforts are combined: a phenomenographic and a phenomenological. In both efforts, a hermeneutic analysis takes place. Five principles that facilitate interpretation are presented and used: the indispensability of pre-understanding, the indispensability of the dimension of time, the indispensability of totality, the indispensability of negativism, and the indispensability of rationality. One study result is that teachers understand enterprise education as immanent, technical, and/or cooperative activity. The majority of teachers choose to emphasize that the purpose of activity is comprised of individual and social activity that is directed towards personal development, in contrast to functional enterprise, which is directed towards a technical form of activity and business-related, entrepreneurial knowledge. The question of how teachers understand the phenomenon is of significance for how they value it. The results also show that teachers abilities to reassess and change their manner are influenced by their knowledge/skills and awareness that they have of the interpretive possibilities that enterprise education manifests. In order to stimulate students to enterprising initiatives, teachers stress activity-promoting methods, authenticity, and an auspicious atmosphere in educational activities.