Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier
Ungdomar använder begrepp som hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det visar Åsa Björk i sin avhandling.
Åsa Björk
Professor Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet Docent Camilla Hällgren, Umeå universitet
Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst
Umeå universitet
2017-12-15
Drama, hat och vänskap Om ungdomars interaktioner i sociala medier
Drama, hate and friendship about youths interactions in social media
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
Drama, hat och vänskap Om ungdomars interaktioner i sociala medier
Syftet med föreliggande avhandling är att skapa fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och
erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv utgör ett
viktigt bidrag till förståelsen av det. I den här kvalitativa studien undersöks ungdomars interaktioner i en svensk kontext, när de använder sociala medier. Studien utgör ett viktigt bidrag eftersom den gör ungdomars röster hörda. Den baseras på semistrukturerade intervjuer med 32 ungdomar i åldrarna 13–15 år. Resultatet visar att ungdomar inte använder begreppet mobbning när de definierar en situation som är av negativ karaktär. De använder andra begrepp såsom hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det beror på hur de definierar situationen. Förklaringar till varför hat och drama
förekommer kan förstås med utgångspunkt i ett pågående relationsarbete och en strävan att passa in i en viss kamratkultur. Resultaten visar också på att det är viktigt att få uppmärksamhet av signifikanta andra. I interaktion med andra utvecklas sociala färdigheter för att navigera drama, hat, vänskap och relationsarbete i sociala medier.
Sociala normer, könsnormer och förhandlande av identiteter kommer till uttryck när ungdomarna diskuterar självpresentationer i bilder. Förklaringar till varför de väljer att publicera en viss typ av bilder kan sammanlänkas med komplexa relations- och identitetsskapande processer där ungdomarna positionerar sig själva och andra i en strävan efter att göra kön och en önskan efter att delta i en viss kamratkultur. Relations- och identitetsskapande processer är komplexa, men ungdomarna hanterar det med hjälp av sociala färdigheter som de själva tillägnat sig. Studien som ligger till grund för den här avhandlingen bidrar till att göra ungdomars egna röster hörda och ge djupare kunskaper om interaktioner när de använder sociala medier.