Documentation in Child and School Health services: Mapping health information from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY

Abstrakt

Den svenska barn- och skolhälsovården arbetar för att främja hälsa och att förebygga ohälsa hos barn från födelsen till och med avslutad gymnasieutbildning. Idag är den fysiska hälsan hos barn bättre än någonsin tidigare, men tendenser visar på att den psykosociala hälsan börjar bli sämre. Det är viktigt att dokumentera hälsa med en helhetssyn så att det fysiska så väl som det psykosociala perspektivet inkluderas. Vad som ska dokumenteras om barns hälsa styrs av lagar, nationella riktlinjer och basprogram. Dokumentationen styr verksamheternas arbete i en viss riktning och en tillförlitlig dokumentation är en förutsättning för att ge barn en rättvis bild av sin hälsa. Utvecklingen av en sammanhållen elektronisk journal innebär ett utökat tvärprofessionellt reflekterande av den dokumenterade omvårdnaden. Världshälsoorganisationens hälsoklassifikation Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) täcker kroppsliga funktioner och strukturer, aktivitet, delaktighet och miljöer speciellt relevanta för spädbarn, förskolebarn, skolbarn och ungdomar. ICF-CY erbjuder med sin funktionella betoning ett gemensamt språk för olika professioner inom och mellan verksamheter att dokumentera barns hälsa i relation till ett biopsykosocialt perspektiv. Det finns inte mycket forskning om vad som dokumenteras inom verksamheterna och om innehållet reflekterar en helhetssyn på barns hälsa. Därför var det angeläget att undersöka och analysera innehållet i olika dokument som används inom barn- och skolhälsovården.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att analysera om dokumentationen i barn- och skolhälsovården reflekterar en helhetssyn på hälsa ur ett biopsykosocialt perspektiv. Avhandlingen innehåller fyra studier där kvantitativa och kvalitativa analyser valdes för att studera avhandlingens syfte. I tre av studierna har den efterfrågade informationen och innehållet i olika dokument analyserats. De dokument som har analyserats är listor med efterfrågad information om barns hälsa som är avsedd att finnas med i den nationella standardiserade hälsojournalen (I), efterfrågad information om hälsa i lokalt konstruerade hälsoenkäter som används för att följa barns hälsa (II) och innehållet i den fria text som utgör en del av hälsojournalen (III). ICF-CY har utforskats som verktyg för att analysera om dokumentationen reflekterar en helhetssyn (I, II,). I den fjärde studien har sjuksköterskor och läkares syn på dokumentation, överföring av information om hälsa och uppfattning om elektroniska version av den standardiserade hälsojournalen undersökts (IV).

Resultatet visade att innehållet på listor med efterfrågad information om hälsa till största del fokuserade på den fysiska hälsan (I). ICF-CY som verktyg har fungerat och en majoritet av information om barns hälsa gick att koda. Resultatet i hälsoenkäterna handlade till största del om frågor inom områden med ett psykosocialt perspektiv som kommunikation och språk, psykosomatiska symtom och att ta hand om sin egen hälsa (II). Fokus låg på barnets som person istället för att hellre lyfta fram barnet i sin familj, förskola och skola d.v.s. sin omgivning (II). För att få en tillförlitlig kodning till ICF-CY är det av stor vikt att informationen om hälsa är tydligt beskriven och att användare lägger samma innebörd i den information som ska kodas (I, II). Innehållet i den fria texten i hälsojournaler (III) handlade till största del om frågor inom områden med ett psykosocialt perspektiv. Det fanns ny information i den fria texten som inte fanns i den standardiserade delen av hälsojournalen (III). Möjligheten att skriva fri text användes både till att beskriva generell hälsa, de aktiviteter som besöket inkluderade och om upptäckta avvikelser. Den efterfrågade informationen om barns hälsa och innehållet i den fria texten var ojämnt fördelad i relation till barnets ålder (II, III). Sjuksköterskor och läkare bekräftade att mer information än vad som dokumenteras överförs inom och mellan barn- och skolhälsovården (IV). Den informationen handlar om den psykosociala hälsan och då främst om familjefunktion. Verksamheterna hade en positiv syn på de möjligheter som en elektronisk hälsojournal kunde föra med sig. En övervägande majoritet av respondenterna var positivt inställda till en hälsojournal som följer barnets hälsa och utveckling från födelsen upp till 18 år (IV).

Documentation in Child and School Health services: Mapping health information from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY