Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Publicerad:2014-01-30
Uppdaterad:2014-04-15

Juha Hartvik har studerat klasslärarstuderande som väljer teknisk slöjd som sitt framtida undervisningsämne. Hans forskning visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.

Författare

Juha Hartvik

Handledare

Professor Marléne Johansson, Åbo Akademi.

Opponent

Docent Kajsa Borg, Umeå universitet

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2014-01-17

Titel (se)

Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Institution

Pedagogiska fakulteten

Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Att slöjda innebär att människan med tankarnas och kroppens hjälp förädlar material till produkter. Produkten kan ha olika betydelser och funktioner. Slöjdämnet i den allmänbildande skolan har elevens mångsidiga lärande i fokus. Eleverna har rätt till undervisning i såväl teknisk slöjd som textilslöjd. Vanligen undervisas de olika slöjdarterna av olika lärare. I den grundläggande utbildningens lägre årskurser, (förskolan till årskurs 6) undervisas slöjdämnet ofta av klasslärare. I denna forskning riktas intresset på klasslärarstuderande som väljer teknisk slöjd som sitt framtida undervisningsämne. Klasslärarna kan ha hand om undervisningen i samtliga läroämnen i den grundläggande utbildningens lägre årskurser. Det här är utmanade för såväl läraren själv som lärarutbildningen. Den studerande förväntas under en kortfattad behörighetsgivande studiehelhet utveckla beredskap inom både slöjdens tekniker, material, arbetssätt och slöjdens pedagogiska upplägg från planlagd till genomförd och värderad undervisning. Lärarutbildningen har som mål att hos lärarstuderande skapa beredskap till att använda den frihet som läraren i den finländska skolan har. I denna forskning antas ett lärarutbildarperspektiv på frågan om hur klasslärarstuderandes syn på slöjdämnet kan stärkas och vidgas under tiden i lärarutbildning. Frågan om hur slöjdpedagogik som vetenskap kan stöda utbildningen av klasslärare behandlas ur lärarutbildarens perspektiv. I den empiriska delen av avhandlingen intervjuades en grupp om femton första årets klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som inriktning i studierna. Intervjuerna genomfördes i början av studierna och i slutet av det första studieåret. Resultaten visar att klasslärarstuderande har en mångsidig, men inte alltid tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg. Resultaten leder till en diskussion om hur lärarutbildningen bättre kan tillvarata det tänkande som klasslärarstuderande ger uttryck för. Lärarutbildningen har enligt denna forskning möjlighet att skapa rum för en tydligare dialog mellan lärarutbildare och lärarstuderande och även lärarstuderande emellan. Dialogen kan struktureras genom de fjorton diskussionsteman som skissas fram ur de framkomna resultaten. Exempelvis diskussionen om slöjdämnets funktioner, kontinuitet, nivå och lärarens ansvar i undervisningen kan i framtiden stärka klasslärarstuderandes beredskap att undervisa teknisk slöjd i den allmänbildande skolan.

Abstract in English

Sloyd as an activity concretizes man’s ability to, with the help of mind and body, reshape materials into objects and change her conditions for survival. The sloyd actor outside school works when the spirit moves her, while the pupil in school is expected to sloyd regardless of motivation. Subject teachers become experts on sloyd in educational settings, while the qualification requirements may set the class teachers’ voluntariness within parenthesis. All class teachers qualify to teach all core subjects of the national curriculum in Finland from preschool to grade six. The aim of the current thesis is to deepen the knowledge on how the science of sloyd education can support class teacher students’ future teaching in sloyd. In the empirical part of the study, Swedish-speaking Finnish class teacher students’ views on technical sloyd as one of their future subjects for teaching are examined. The class teacher’s qualifying skills in teaching technical sloyd are expected to take shape during only a few ECTS study points. The teacher students’ experience of the subject from the pupil’s perspective is supposed to move into a budding teacher subject. In a research-based teacher education, self-reflection and reflection as a dialogue are extended aided by research results. Intuitive thinking interplays with rational thinking during this time. The teacher student’s approach to make use of the autonomous free space in teaching is, in the current thesis, as considerations where the individual weighs the pros and cons in relation to various phenomena in sloyd and the school overall. The basis for an individual autonomy is shaped and is expected to interplay on the common arena of autonomy. In the exercise of their profession, the class teacher teaching sloyd is expected to oscillate between the sloyd educational practice and theory. The first step in this movement within the teacher education is the coverage of a selection of theories during the studies. The empirical part of the study is carried out at two separate occasions with directed open-ended interviews with fifteen class teacher students in the beginning and end of their first year of study. The data was analysed with a hermeneutic approach and a qualitatively oriented approach to content analysis. The results are mirrored against theory within the science of sloyd education. The results show that class teacher students have a versatile view of educational sloyd. The overall results overthrow parts of the researcher’s pre-understanding. The viewpoint of the students seems to broaden from a merely manual activity to seeing sloyd as an educational activity. In order for the results to gain significance in the teacher education of the future, a line of reasoning is conducted in order to recommend an extended dialogue and thirteen possible themes for enriching discussions are put forth as a result of the present study. The extended dialogue focuses on that teacher education should make conscious ventures to create opportunities for the students to take part in effective discussions on the subject of sloyd, complementing the existing dialogue between the teacher educator and the students. This thesis lends support to reflections on the following aspects of educational sloyd in these dialogues: the reasons for why the sloyd subject exists, the ambitions of the subject, the content and organization of the subject for students as well as for the teacher educators.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev