Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år

Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år

Historiemedvetande har varit ett centralt begrepp i historiedidaktisk forskning sedan början av 1990-talet. Det är också prioriterat i de svenska kursplanerna i historia sedan 1994. Begreppet historiemedvetande har tidigare främst använts som ett teoretiskt ramverk på makronivå. I denna studie appliceras det teoretiska begreppet på ett konkret källmaterial, historieläroböcker för årskurs 9. Syftet är att analysera huruvida och hur läroböckerna uttrycker sammanhang, vilka i sin tur kan stimulera och utveckla elevernas historiemedvetande. Analysen bygger på att en mångfald av definitioner och tolkningar av begreppet historiemedvetande används, såsom berättelser, historiebruk, multikronologi, identitet, värden och progression.

Berättelser knyter på olika sätt det nuvarande till det förflutna och till framtiden. I historieläroböckerna förskjuts perspektiven från en kronologisk utgångspunkt under det tidiga 1900-talet till en genealogisk under den senare halvan. Under 1960- och 1970-talen tog berättelserna sin utgångspunkt i nuet och det förflutna användes ofta som en kontrast. I de senaste årtiondenas böcker är kronologin åter central och det nuvarande används som en referens. Sentida berättelser innehåller fiktiva berättelser som ofta knyter an till elevens samtid.

Ett konkret och tydligt exempel på hur historiemedvetande kan artikuleras är i form av multikronologi. Det innebär att det förflutna, nuet och framtiden framställs i situationer, i vilka dessa tidsdimensioner förhåller sig till varandra och där relationen blir meningsbärande.

Värdefrågor är närvarande i såväl historieskrivning som historieundervisning. I historieläroböckerna överbryggar värden olika tidsdimensioner och utgör en kontaktyta mellan nuet och en annan tid. Samtidigt kan historiska sammanhang, genom historiemedvetandet, förklara värden och hur dessa tolkades och hanterades i en annan tid.

I avhandlingen analyseras också en förväntad progression mellan läroböcker för olika årskurser och över tid. I nyare böcker för, framför allt, mellanstadiet finns en rik flora av uttryck för historiemedvetande. I de böcker som äldre elever möter förekommer detta inte lika frekvent. Sentida historieläroböcker uttrycker historiemedvetande mer frekvent än äldre böcker.

Abstract in English

The concept of historical consciousness has been central in didactic research since the early 1990 s. It has been focused in Swedish history curricula, especially since 1994. Historical consciousness has mostly been used on a macro-level as a theoretical framework. This study aims to analyze whether Swedish history textbooks for lower secondary school have articulated contexts that may develop historical consciousness. The empirical part of this study focuses on history textbooks from the 20th century. The analysis employs a number of theoretical concepts in order to identify different perspectives that can be utilized to trigger historical consciousness. The central concepts are narratives, uses of history, multi-chronology, identity, values and progression. Narratives connect the present to the past and to the future in different ways. In history text books the perspective shifts from a chronological one in the early 20th century to a genealogical one at the end. During the 1960 s and 70 s the point of departure was the present time which was contrasted with the past. In the most recent books, however, there is a renewed tendency towards chronological narratives, sometimes including fictive passages. A significant example of how historical consciousness is articulated is when the authors use the device of multi-chronology , where the past, the present and the future appear simultaneously. Values are central to historical texts and to teaching. In textbooks, values bridge the gap between dimensions of time and may in that way connect present time to the past. In the history textbooks, there are also historical contexts which explain and convey values. In this thesis I also investigate the progression from primary school-books to upper secondary school-books. In recent textbooks for lower secondary school there are many examples of how historical consciousness is expressed. Textbooks for older pupils are not as articulate in this respect. Furthermore there is a progression over time. Contemporary books more frequently express historical consciousness than older books.