Det bästa av två världar. Förskollärares arbete med digitala och analoga resurser i förskolans STEM-undervisning
Hur beskriver förskollärare sin syn på användandet av digitala och analoga resurser i undervisningssammanhang? Det är en av frågorna som Anna Otterborn utforskar i sin avhandling.
Anna Otterborn
Docent Bodil Sundberg, Linköpings universitet. Professor Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Professor Andreas Redfors, Högskolan Kristianstad
Linköpings universitet
2023-12-08
Abstrakt
Den här avhandlingen undersöker hur erfarna förskollärare integrerar digitala och analoga verktyg i sin undervisning. Avhandlingen fokuserar på så kallad STEM-undervisning där ämnesområdena naturvetenskap (science), teknik (technology), ingenjörsvetenskap (engineering) och matematik (mathematics) integreras. Avhandlingens resultat bygger på fyra studier där empiriskt material genererades från online-enkäter, intervjuer och dokumentation av STEM-undervisning där digitala verktyg användes av förskollärarna. Artikel I redogör för en online-enkätstudie som syftade till att beskriva hur datorplattor används för att stödja förskolans lärande både generellt och med särskilt fokus på teknikundervisning. I Artikel II fördjupas resultat från studie I en online-enkät med fokus på hur förskollärare implementerar programmeringsaktiviteter i sin pedagogiska praktik. Artikel III, som baseras på semi-strukturerade intervjuer, studerar hur erfarna förskollärare integrerar digitala verktyg när de undervisar i naturvetenskap. I artikel IV fördjupas resultaten från studie III genom recall intervjuer och analyser av insamlad dokumentation av de naturvetenskapliga aktiviteterna. Avhandlingens övergripande resultat visar att förskollärarna hanterar uppdraget att digitalisera förskolans undervisning genom att kombinera digitala och analoga verktyg för att erbjuda innovativ och multidimensionell undervisning där läroplanens grundläggande värderingar är i fokus. Till exempel sätts barns perspektiv, intressen och aktörskap i förgrunden genom att digitala och analoga verktyg kombineras för att komplettera barns olika sätt att lära. Förskollärarna ser analoga resurser som grundläggande och de digitala verktygen som kompletterande och förstärkande. Inom naturvetenskapsundervisningen används de digitala verktygen målmedvetet för att utvidga en redan multidimensionell undervisning och för att erbjuda olika vägar för kreativa utforskningar. Programmeringsaktiviteterna som förts in verksamheten beskrivs ofta som didaktiska redskap för att utveckla barns generiska färdigheter och kompetenser. Den arbetsgemenskap som lärarna arbetar inom visar sig vara betydelsefull för hur, och om, digitaliseringsinitiativ blir genomförda eftersom rutiner och rådande epistemologiska föreställningar inom arbetsgemenskapen inverkar på vad som faktiskt blir möjligt att genomföra Avhandlingens resultat visar sammanfattningsvis hur en digitaliserad undervisning kan tänja på gränserna för en redan etablerad multidimensionell pedagogisk praktik inom förskolans STEM-undervisning när lärare har kunskap, resurser och intentioner att på ett meningsfullt sätt implementera detta.