”Det är liksom en stor grej som händer just nu i våra liv”: Psykisk hälsa och stigma bland ungdomar

Abstrakt

Ungdomars psykiska hälsa är en aktuell folkhälsofråga. Forskning om ungdomars syn inom området psykisk hälsa och om förekomst av psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa och relaterat stigma är dock begränsad i Sverige. Syftet med avhandlingen var att undersöka uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext.

Studie I och II byggde på kvalitativa intervjuer med 32 ungdomar på Gotland. I studie I framkom att ungdomarna hade en komplex förståelse för begrepp inom området psykisk hälsa, men benämnde psykiskt välbefinnande som att ”må bra” och psykisk ohälsa som att ”må dåligt”. I studie II beskrev ungdomarna psykisk ohälsa som vanligt förekommande utifrån nuvarande levnadstillståndsförhållanden med t.ex. stress relaterat till skolprestationer och sociala medier, samt ökad öppenhet kring psykisk ohälsa. Stigmatisering av personer med psykiska problem uppfattades som negativt och beroende på bristande erfarenhet och kunskap, men också relaterat till ryktesspridning och stereotypa könsnormer.

Studie III och IV byggde på enkäten Liv och Hälsa Ung Gotland som genomfördes i högstadiet och gymnasiet på Gotland. I studie III visade resultaten utifrån två-faktormodellen för psykisk hälsa att 36,2% hade fullständig psykisk hälsa. De flesta ungdomarna hade sårbar psykisk hälsa (47,5%). En mindre andel hade besvärad eller symtomatisk men nöjd psykisk hälsostatus (13,9% respektive 2,5%). Resultaten visade också samband mellan psykisk hälsostatus och kön, betyg, skolk, stressnivå, resiliens och subjektivt upplevd social status i skolan.

I studie IV uppvisade den modifierade versionen av skattningsskalan Attitudes About Mental Illness and its Treatment acceptabel faktorstruktur och intern konsistens. Ungdomarna upplevde den dock som svår att besvara. Vid mätningen med skattningsskalan återfanns viss förekomst av negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa, vilket var vanligare bland pojkar och utlandsfödda ungdomar.

Avhandlingens resultat indikerar att två-faktormodellen för psykisk hälsa och den tredelade beskrivningen av stigma som innefattande stereotyper, fördomar och diskriminering är tillämpbar bland ungdomar. Resultaten tyder på behov av åtgärder för främjande av psykiskt välbefinnande och förebyggande av psykisk ohälsa. Exempelvis insatser för att minska skolrelaterad stress och öka resiliens bland ungdomar, samt för att främja kunskap om psykisk hälsa, stigma och stereotypa könsnormer i samhället. Stöd till ungdomar med lågt psykiskt välbefinnande, mildare psykisk ohälsa och med vänner med psykisk ohälsa är också motiverat.