Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Det är enklare i teorin…Om skolutveckling i praktiken: En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola

Publicerad:2008-05-05
Uppdaterad:2012-04-11

Inger von Schantz Lundgren har studerat förändrings- och motståndsproblematik i samband med genomförandet av ett skolutvecklingsprojekt. Hon menar att skolutveckling innehåller en existentiell dimension genom att krav på förändringar synliggör värdeaspekter och ofta berör människor på ett personligt och känslomässigt plan.

Författare

Inger von Schantz Lundgren

Handledare

Professor Lars Holmstrand, Växjö universitet, Univ lektor Stina Jeffner, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Per-Erik Ellström, Linköpings universitet

Disputerat vid

VxU – Växjö universitet

Disputationsdag

2008-05-09

Titel (se)

Det är enklare i teorin…Om skolutveckling i praktiken: En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola

Institution

Institutionen för pedagogik

Det är enklare i teorin…Om skolutveckling i praktiken: En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola

Den här avhandlingen handlar om makt och motstånd när ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola genomfördes. Dolda mönster av relationer rullades upp allteftersom projekttiden framskred, liksom dolda inofficiella makthavare. Projektet marginaliserades och osynliggjordes. Ett visst utvecklingsarbete lyckades emellertid ändå bedrivas, till stor del tack vare gymnasierektorn, som förmådde balansera alla de komplexa förhållanden som synliggjordes genom att projektet startades. I avhandlingen fokuseras att det är många, och för initiativtagarna ofta oförutsägbara, förhållanden som genererar olika reaktioner hos personalen när ett förändringsarbete skall bedrivas. I det projekt som studerats var några lärare positiva, majoriteten avvaktande och en dominerande grupp lärare negativa. De negativa reaktionerna hade, för några, att göra med relationerna till förvaltningsnivån som tagit initiativ till att projektet skulle genomföras, för några handlade det om tveksamheter inför intentionerna i läroplanen som genom projektet tydligare skulle implementeras, några var tveksamma till den kvalitativa forskningsmetod som användes. För att belysa komplexiteten ur flera aspekter relateras den problematik som uppstod till utbildningspolitiska faktorer, pedagogisk forskning och lärares vardagsarbete.

Abstract in English

This dissertation is a case study dealing with a school development project that took place in an upper secondary school as a result of a merger of two schools with different cultures. The project used a method called Frirumsmodellen and was planned to be conducted in three steps. The first was to carry out a cultural analysis in order to map the preconditions to start a school development project. The second was to carry out concrete actions and finally study eventual effects from such activities by doing a second cultural analysis. My role was to be a supervisor in the school development work, but at the same time study how this work was conducted and its impact in the ordinary school day.

The dissertation takes its departure in the fact that schools are political governed. The mission of schools is never neutral; it is always an expression of behind laying social forces, ideologies and ideals of the contemporary society. Of this reason, there is a close connection between the macro political level and the micro political level. Another point of departure is the transition from a modern to a post modern society that gives the character to the changes that take place in schools. Steering of schools has partly been treated as a technical implementation problem. Schools contain on going conflicts between different interest groups that, more or less regularly, end up in educational reforms. These reforms generate school development activities in the single school. Undoubtedly, this makes school development to a complex process.

At a rather late stage of the study I decided not to fulfil my task to follow the original plan. I instead let the school development project as a model to be in focus. The over all purpose was formulated: How is it possible to understand what happened in the school development project in the Falkgymnasiet and why was it not possible to carry it out as it was said in the project plan? To interpret what took place during the project I did create an interpretation frame of implementation and complexity theory that also made it possible to critically scrutinise the Frirumsmodellen .

Already in an early stage of the process it was obvious that the Frirumsmodellen did not supply any tools to use and it became disconnected from the project. The project in it selves was marginalised and made invisible. The headmaster used the situation to change things she thought were important to develop. As a result, things happened, but most of the involved people did not at first hand connect this to the project. It is, of course, difficult in detail to say what caused what. The complexity theory successively made the hidden patterns revealed, hidden unofficial potentates visible, as well as unpredictable conditions that generated reactions from the personnel in front of a development work. Together this was rather efficient obstacles for not changing this school.

I also discuss school development and implementation problems on a general level, for example, the possibility to transform a top-down initiated project to be bottom-up driven and using project as a tool for school development work. It was obvious that headmasters and teachers must be prepared to handle the ideological dimensions of problems schools have to face. Consequently, development work is about making problems visible and to handle these in the intersection point between the intentions of educational policies, pedagogical researchers, school administrators, headmasters, teachers and pupils. The ideological dimension also contains an existential issue. Do I as a teacher share the intentions for the development work? If not, how must I act?

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm eller digitalt via webbkonferensen. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. Missa inte att boka till bästa pris redan idag!
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj 2025
Digital temaföreläsning

Folk- och världsmusik

Skolportens digitala föreläsning för dig som är musiklärare i grundskolan! Titta när det passar dig mellan 10 februari och 17 mars. Förutom handfasta förslag på hur du kan undervisa om folk- och världsmusik får du med dig diskussionsfrågor inför samarbetet med kollegor, samt mängder av material att använda direkt i undervisningen.
Läs mer och boka
Åk 4–9
10 feb – 17 mar 2025
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev