Den osynliga vardagsrasismens realitet
Ulrika Schmauch har i sin avhandling studerat hur människor med afrikansk bakgrund hanterar olika erfarenheter av vardagsrasism. Hon säger att vardagsrasismen mystifieras: man förhandlar bort betydelsen, som blir till enskilda fördomar, enskilda upplevelser. Det gör vardagsrasismen svår att bemöta, och bristen på möjligheter att tala om sina erfarenheter leder ofta till att den diskriminerade tar på sig skulden själv.
Ulrika Schmauch
Professor Nora Räthzel samt Dr. Aina Tollefsen
Dr. Mekonnen Tesfahuney, Geografi och turism, Karlstads universitet
UmU – Umeå universitet
2006-04-07
Den osynliga vardagsrasismens realitet
The Reality of Invisible Everyday Racism
Sociologiska institutionen
Den osynliga vardagsrasismens realitet
Den vardagsrasism som drabbar afrikaner isverige tar sig många, ofta subtila ochsvårfångade, uttryck. Den upplevs i en kontext avstrukturell ojämlikhet mellan de människor somrasifieras och de människor som betraktas somnormen i samhället. Den mystifiering som äger rumi det offentliga samtalet i Sverige gör attmöjligheterna till ett artikulerat och öppetmotstånd mot vardagsrasism är starkt begränsade.Dels medför denna tystnad en osäkerhet om hurupplevelser av rasism bör förstås (är de, t ex”rasism, eller bara egna ”negativa tankar”?),dels riskerar de människor som öppet protesterarmot rasism att misstänkliggöras.
Ytterligare enkonsekvens blir att ett organiserat motstånd motden strukturella rasismen i dagens Sverige försvåras. Hanterandet av den underordnadeposition som vardagsrasismen reproducerar sker,visar analyserna i denna avhandling, på ettflertal olika sätt som kan delas in i treövergripande strategier: en mystifiering av deerfarenheter av rasism man gör i sin vardag, enlängtan bort från rasismen i Sverige till olikatyper av kontexter som konstrueras som fria frånrasism och slutligen strategier som syftar tillatt hålla rasismen på avstånd och på olika sättbjuda den så mycket motstånd som möjligt.
The Reality of Invisible Everyday Racism
The main objective of the thesis is to study how people of African decent experience and deal with everyday discrimination and racism in a context where such racism is to a large degree concealed and/or denied. Everyday racism affecting people with an African background in Sweden is expressed in a number of different, often subtle and obscure, ways. It is experienced in a context of structural inequality between those who are racialized and those who are seen as the norm in society. The mystification that takes place in the public debate highly restricts the opportunities for resistance in an open and articulated manner. This is partly because silence leads to an insecurity about how to understand the racism experienced, for example, should it be defined as racism or as a misunderstanding ? In addition, people who openly resist and protest tend to be discredited as exaggerating or being too sensitive. Consequently, resistance against structural discrimination in Sweden today is difficult. The findings demonstrate that interviewees deal with everyday racism in a variety of ways that can be categorized in to three broad strategies: mystifying the experiences of racism in one s everyday life, longing for a place or context far away from Swedish racism and finally, keeping racism at a distance, including resisting and protesting within the existing limitations.