Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola: Genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete

Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola: Genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete

Syftet med studien är att bilda kunskap om genuspedagogikens innehåll och arbetssätt med utgångspunkt tagen i genuspedagogernas erfarenhet. Målet är att kunna generera ny kunskap om hur jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan ska kunna fungera och att elever i gymnasieskolan ska kunna bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön.

Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i ungdomsskolan inte bemöts likvärdigt. Studier visar ett deras kön påverkar hur lärare förhåller sig till dem och vilka betyg eleverna får. Studien undersöker hur genuspedagoger erfar att det genom ett genuspedagogiskt arbetssätt går att förändra de genusnormer och strukturer som lever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex genuspedagoger som är verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna tolkas genom hermeneutisk metod för att nå en förståelse av hur genuspedagogerna upplever och an-vänder genuspedagogiken i sitt arbete i gymnasieskolan. Metoden är intervjuer gjorda genom digital teknik: @ography, som innebär intervjuer genomförda via e-post. Resultatet visar att genuspedagoger erfar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan, men att det kommer att ta tid då motståndet mot arbetssättet från både lärare, skolledningar och kommuner är stort. Det mest effektiva sättet att förändra arbetssättet på gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer.

The long way to an equal upper secondary school: Genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete

The aim with the study is to form knowledge about the content of gender pedagogy with starting point in the experiences of gender pedagogues. The objective is to generate new knowledge about how the equality work in the upper secondary school can function and that students in the upper secondary school can to be treated in a more equal way, independently of sexes. The background to the study is the attention of the problem that students are not treated equally. Studies show that the students sexes influences how teachers relate to them and it also influences what grades the students receive. The study examines how gender pedagogues experience a gender pedagogical approach to change norms and structures in the upper secondary school. The empirical materials are interviews with six gender pedagogues who are active in the upper secondary school. The interviews are interpreted through a hermeneutical method in order to reach an understanding of how gender pedagogues’ experiences and uses gender pedagogy in their work in the upper secondary school. The method is in-terviews done through digital technology: @ography, which are interviews via e-mail. The result shows that gender pedagogues experiences that it is possible to pursue a gender pedagogical approach in the upper secondary school, but that it will take time when the resistance against the approach from teachers, school managements and municipalities are immense. The most effective way to change the approach on the upper secondary school is if teachers are supervised in teams in order to change attitudes and subconscious standards.