Den kommunala barnavården – om anmälningar, organisation och utfall

Den kommunala barnavården – om anmälningar, organisation och utfall

I avhandlingen presenteras beskrivningar och analyser av kommunernas arbete med utsatta barn och ungdomar, den så kallade barnavården. Fokus ligger på det barnavårdsarbete som föregår förmedlingen av samhällsvård, d v s anmälningar från huvudsakligen professionella och allmänhet samt hanteringen av dessa anmälningar inom kommunala barnavårdsorganisationer. Avhandlingen är koncentrerad på betydelsen av organisatoriska faktorer som formell organisationsstruktur, resurser och arbetsmetoder för detta arbete. Det empiriska materialet i delstudierna 1-3 utgörs av data insamlade av besökande intervjuare i 100 mellanstora kommuner under 2001-2002, där analyserna i vissa fall förstärks av officiell statistik och registerdata. Data i studie 4 är insamlade genom telefonintervjuer med företrädare för barnavårdsorganisationerna i Stockholms stadsdelar, interna och externa dokument samt intervjuer på plats i en stadsdel.

Studie 1 beskriver omfattning och karaktäristika hos svenska barnavårdsanmälningar. Studien visade att omfattningen av barnavårdsanmälningar i Sverige befinner sig i ett internationellt mellanskikt; att anmälningar i övervägande utsträckning berör ungdomar samt att koncentrationen av allvarligare anmälningar var lägre i jämförelse med länder som USA och Storbritannien.

Studie 2 analyserar sambandet mellan förekomst av samverkan hos barnavårdsorganisationerna med anmälningspliktiga professioner (t ex skola och barnavårdscentraler) och anmälningsfrekvenser. Studien indikerade att samverkan förefaller att ha begränsad betydelse för att identifiera barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Studie 3 analyserar sambandet mellan olika organisationsfaktorer och förmedlingen av barnavårdsinsatser. Resultatet visade att personalresurser i viss utsträckning kan kopplas till omfattningen av de insatser som förmedlas. Olika specialiseringsmodeller (t ex särskilda enheter för ungdomar eller för utredningsarbetet) föreföll dock inte ha någon betydelse i detta avseende.

Studie 4 beskriver och analyserar konsekvenserna av införandet av marknadsorienterade inslag i barnavårdsarbetet, särskilt i form av en så kallad beställar-/utförmodell. Resultatet visade att sådan inslag förefaller ha begränsad praktisk tillämpbarhet inom kommunalt barnavårdsarbete.

I avhandlingens inledande del presenteras en sammantagen bakgrundbeskrivning och teoretiskt ramverk för de fyra studierna. Det teoretiska ramverket består i huvudsak av begrepp och tankespår härledda ur så kallad nyinstitutionell organisationsteori. Detta ramverk används för att diskutera resultaten från studierna. Särskilt vikt läggs vid att diskutera institutioner och idéer inom barnavården som tas för givna, t ex nödvändigheten av tidiga interventioner och samverkan på barnavårdsområdet samt föreställningar om olika formella organisationsmodellers förtjänster.

Abstract in English