Communication between Principals and Teachers in Successful Schools
Helene Ärlestig
Docent Jonas Höög, Umeå universitet, Professor Ingrid Nilsson, Umeå universitet
Professor Jorunn Möller universitetet i Oslo, Norge
UmU – Umeå universitet
2008-12-12
Communication between Principals and Teachers in Successful Schools
Pedagogiska institutionen, Samfack
Abstrakt
Den här avhandlingen studerar samspelet mellan skolans struktur, kultur och rektorer och lärares kommunikation i några svenska 7-9 skolor. Det är framförallt kommunikation om undervisning och lärande, elevers resultat och skolförbättring som är i fokus. Alla dessa frågor är en del av det rektor förväntas kommunicera som pedagogiska ledare. Avhandlingen består av 4 publicerade artiklar som alla behandlar rektors kommunikation i relation till organisationens förutsättningar och syfte. De fyra fristående artiklarna är alla knutna till tre övergripande frågor. Hur ser sambandet mellan skolans organisatoriska faktorer och skolans kommunikationsprocesser ut? Hur ser relationen mellan rektorer och lärares kommunikation och deras arbete med de nationella målen i den svenska läroplanen? Finns det några skillnader, och i så fall vilka, mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Studien är en del av ett större projekt som heter Struktur, Kultur, Ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? Avhandlingen baseras på intervjuer och enkäter med rektorer och lärare i 24 skolor och i en skola utanför projektet. De 24 skolorna i projektet är indelade i fyra grupper beroende på hur de har lyckats i relation till sitt arbete med att nå kunskapsmålen och de sociala målen i läroplanen. Resultaten visar att kommunikationen i de deltagande skolorna till största delen består av samtal om vardagsaktiviteter och enskilda elever. Lärarna menar att deras kommunikation med rektor är enkel och rak. Kommunikation kan betraktas som en flerdimensionell process som består av information, bekräftelse/feedback och tolkning. En analys av rektors kommunikation baserat på en sådan modell visar att rektor överskattar sin förmåga att kommunicera som pedagogisk ledare. Skillnaderna mellan de olika skolornas kommunikationsprocesser var i högre grad beroende av organisatoriska dimensioner än rektors individuella kommunikationsförmåga. I de framgångsrika skolorna kommunicerade rektorer och lärare oftare om frågor som rörde undervisning och lärande. Rektorerna gjorde fler klassrumsbesök och gav oftare bekräftelse och feedback på lärarens professionella roll. I många av de andra skolorna fanns det tecken på en kommunikativ och organisatorisk omedvetenhet. Det finns en potential i många skolor att förbättra rektorer och lärares dagliga samtal så att kommunikationsprocessen i högre utsträckning stödjer det långsiktiga arbetet mot högre måluppfyllelse.
Communication between Principals and Teachers in Successful Schools
This thesis examines the interplay between organizational structure and culture and principals communication with their teachers in a Swedish school setting. Especially communication about issuesconnected to teaching and learning, student outcomes and school improvement are in focus. These issues are examples of what principals work with as pedagogical leaders. The thesis consists of four published articles on principals communication in relation to organizational prerequisites and aims. The four separate articles are all connected to three overall questions. How do organizational factors relate to the communication process? How does the communication between principals and teachers affect and reflectprincipals and teachers work towards the national objectives in the Swedish curriculum? What, if any, differences are there in the communication process between successful and less successful schools? The research undertaken in this thesis is a part of a larger project called Structure, Culture, Leadership prerequisites for Successful Schools? The empirical data used consists of interviews and questionnaires with teachers and principals in twenty-four Swedish schools as well as one school outside the projects study population. The twenty-four schools within the project have been divided into four groups depending on how they have succeeded in reaching academic and social objectives in the curriculum. The overall result shows that most communication in schools is related to everyday activities and individualstudents. Teachers claim that their communication with their principals is uncomplicated and straightforward. Viewing communication as a multidimensional process including information, affirmation/feedback and interpretation reveals that many principals overestimate their ability to communicate as pedagogical leaders. The difference in the communication process between the schools was more due to organizational factors like structure and culture than the principal s individual communication abilities. In the successful schools, principals and teachers communicated more frequently about issues related to teaching and learning. These principals made more classroom visits and provided more frequently feedback on teachers professional role. In many of the other schools, there were signs of a communicative and organizational blindness. There is a potential in many schools to improve principals’ and teachers’ daily conversations so the communication process to a higher extent support long-term worktowards positive school outcomes.