Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Publicerad:2014-11-11
Uppdaterad:2015-02-20

Christine Cox Eriksson har forskat om den tidiga ordförrådsutvecklingen hos svenska barn i åldrarna 12–30 månader. Barns lexikala förmåga, särskilt i form av ordförrådsutveckling, utgör en viktig grund för barnens senare språkliga och kognitiva utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet.

Författare

Christine Cox Eriksson

Handledare

Eva Berglund, Ulla Sundberg, Ulla Ek

Opponent

Ellis Weismer, Susan University of Wisconsin-Madison

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2014-11-13

Titel (eng)

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Abstrakt

Avhandlingens syfte är att utforska den tidiga ordförrådsutvecklingen hos flera hundra svenska barn i åldrarna 12–30 månader och sätta den i relation till föräldrars tal med sina barn, och den roll barns kunskaper om ord och grammatik spelar för deras utveckling. Även sambanden mellan olika tidiga kommunikativa färdigheter såsom gester och ordförståelse undersöks. Avhandlingens problemområde är relevant för personal bland annat inom utbildningsväsendet och är av betydelse för hur samhället stödjer familjer med små barn. Tre studier är genomförda och undersöker olika aspekter av det tidiga ordförrådet. Denna utgör en viktig grund för barnens senare språkliga utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet. Avhandlingens resultat bidrar till den internationella forskningen med nya rön i en svensk kontext. Datainsamlingen har skett inom ramen för ett större projekt vid Stockholms universitet: Språkinterventionsprojektet SPRINT [VR 2008-5094]. Insamlade data består av ordförrådsmätningar via föräldrarapport samt ljudinspelningar av föräldra-barn-interaktion.

Avhandlingens resultat visar att storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen, även om det finns andra viktiga faktorer. I en studie var föräldrarnas sätt att tala med sina barn tydligt relaterat till barnens ordförrådsstorlek vid 18 månaders ålder. Dessutom visar studien vikten av att föräldrar anpassar sitt sätt att tala med de små barnen i förhållande till barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Detta gäller exempelvis talets mängd, hastighet och tydlighet, samt vilka typer av frågor föräldrarna ställer.

En annan studie visar att skillnader i de olika typerna av ord som barn kan i ett tidigt skede tycks ha betydelse för vad som sker när i den språkliga utvecklingen. Barn som kunde många namn på ting var till exempel de som lärde sig snabbast. Avhandlingen har också berört den tidiga grammatiska utvecklingen, och påvisat att det finns en stark relation mellan ordförråd och grammatik.

En tredje studie har tagit upp relationen mellan ordförståelse och barns tidiga gester. Analysen delade upp gester i handlingar med objekt och så kallade tom-hand-gester. Resultat tyder på att barns lek med objekt kan stimulera förståelsen för verb medan tom-hand-gester kan bidra till ökad kunskap om objekt och deras namn.

En förhoppning är att avhandlingen bidrar till ökad medvetenhet i samhället och inte minst hos föräldrar om vikten av den tidiga språkutvecklingen. Moderna föräldrar lever i en värld där många krav ställs på deras tid och intresse. Man kan påminna om en sådan enkel sak som att använda en bakåtvänd barnvagn för att öka interaktion med barnen. Kunskap om vikten av tidig språkutveckling är av stor betydelse för alla som arbetar med små barn i sina yrken. Alla barn har nytta av en rik språklig miljö som är anpassad efter barnets intresse och behov.

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

The aim of this thesis is to examine the early vocabulary development of a sample of Swedish children in relation to parental input and early communicative skills. Three studies are situated in an overall description of early language development in children. The data analyzed in the thesis was collected within a larger project at Stockholm University (SPRINT- “Effects of enhanced parental input on young children’s vocabulary development and subsequent literacy development” [VR 2008-5094]).

 

Data analysis was based on parental report via SECDI, the Swedish version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventories, and audio recordings. One study examined parental verbal interaction characteristics in three groups of children with varying vocabulary size at 18 months. The stability of vocabulary development at 18 and 24 months was investigated in a larger study, with focus on children’s vocabulary composition and grammatical abilities. The third study examined interrelations among early gestures, receptive and productive vocabulary, and grammar measured with M3L, i.e. three longest utterances, from 12 to 30 months.

Overall results of the thesis highlight the importance of early language development. Variability in different characteristics in parental input is associated with variability in child vocabulary size. Children with large early vocabularies exhibit the most stability in vocabulary composition and the earliest grammatical development. Children’s vocabulary composition may reflect individual stylistic variation. Use of early gestures is associated differentially with receptive and productive vocabulary.

Results of the thesis have implications for parents, child- and healthcare personnel, as well as researchers and educational practitioners. The results underscore the importance of high quality in adult-child interaction, with rich input fine-tuned to children’s developmental levels and age, together with high awareness of early language development.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev