Children making sense of physical phenomena
Annika Åkerblom
Elsie Anderberg
Professor Tomas Kroksmark
Lunds universitet
2011-01-28
Children making sense of physical phenomena
Sociologiska institutionen
Abstrakt
Avhandlingen handlar om hur förståelse uttrycks med ord. Det övergripande syftet var att utforska,analysera och beskriva hur 64 barn/ungdomar i åldrarna 6, 10 och 14 uttrycker sin förståelse för fysiska fenomen i reflekterande dialoger med en forskare. Barnen/ungdomarna inbjöds att reflektera över uttryck de själva använt för att tala om och förklara fysiska fenomen relaterat till rörelse. Fyra studier som behandlar olika aspekter av aktiviteten att uttrycka förståelse med hjälp av ord, genomfördes. Interaktionen mellan språkanvändning och kunskapsbildning analyserades och beskrevs i olika dimensioner. Resultaten visar att barnen/ungdomarna använde samma uttryck med många olika innebörder. De hanterade mångtydigheten hos uttrycken på olika sätt och var olika medvetna om hur de själva använde språket i sin kunskapsbildning. Det fanns också skillnader i hur de använde språket för att närma sig ett innehåll. En större andel 10 åringar använde sig av den reflekterande dialogen för att utveckla förståelse och talade om situationen som en lärsituation, medan flera av 14-åringarna fokuserade på att reproducera korrekta termer. I gestaltandet av ett ämnesinnehåll och reflektion över språkets funktion i förståelsen visade sig några aspekter kritiska. I avhandlingen diskuteras också hur dessa aspekter kan förstås som förutsättningar och vad detta kan innebära i en pedagogisk praktik.
Children making sense of physical phenomena
This thesis concerns the activity of expressing understanding with words. The overall aim is to explore, analyse and describe how 64 children aged 6, 10 and 14 expressed their understanding of certain physical phenomena in reflective dialogues. In the dialogues, the children were asked to reflect over expressions which they had used to explain their conception of the problem. Four studies were conducted that concern different aspects of the activity of expressing understanding with words. Different parts of the interplay between language use and knowledge formation were analysed and described. The results indicate that the children used the same expressions with a number of meanings. They dealt with the ambiguity of meaning in different ways, as well as displaying varying degrees of awareness of how they used language to make sense. A variation also appeared in the ways that the children used language to approach content matter. In order to make sense of content matter and reflect over the function of language use, certain conditions appeared to be more critical than others. Drawing on the results of the investigation, implications for pedagogical practice are discussed.