Carving out collective spaces: Exploring the complexities of gender and everyday stressors within rural youth leisure

Abstrakt

Bakgrund: Orsakerna till att unga rapporterar allt sämre psykisk hälsa och vilka åtgärder som kan vända detta diskuteras på både global och nationell nivå. I Sverige visar undersökningar att fler unga rapporterar att de känner sig stressade, i synnerhet tjejer. Tjejer rapporterar också högre grad av ångest och fler psykosomatiska besvär relaterade till stress och prestationskrav än killar. Stressfaktorer relaterade till skola, framtida möjligheter på bostads – och arbetsmarknaden och sociala relationer utgör viktiga faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa, vilka kan resultera i stress och prestationskrav. Jag ser ett behov av att minska den rådande individualiseringen av psykisk ohälsa bland unga, och istället främja miljöer och mötesplatser för kollektivt stöd och möjlighet till förändring. Ungdomars fritidsarenor kan vara en sådan kollektiv plats där unga tillsammans kan hantera de stressfaktorer som de upplever i sin vardag och utveckla kollektiva strategier för att möta dessa. Utöver studier om fritid kopplat till ungas beteendeförändringar på individnivå har ungdomars fritid varit en förbisedd arena inom folkhälsan och i relation till ungdomars psykiska hälsa och stress. Ungas fritid är en komplex arena som i större utsträckning behöver undersökas i relation till psykisk hälsa bland unga, särskilt i förhållande till genus och ungdomars egna platsskapande inom ramen för sin fritid. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur platser för ungas fritid kan utgöra en social faktor för ungdomars psykiska hälsa och vilka erfarenheter och strategier som ungdomar och vuxna ledare utvecklar inom fritidsverksamheter för att hantera och svara mot de dagliga stressfaktorer som unga människor upplever.

Metod: Ungas och vuxna ledares tankar och erfarenheter om behov och strategier för att hantera stress i vardagen är viktiga kunskapskällor. Avhandlingen bygger på två delstudier. Delstudie I är baserad på material från åtta intervjuer med vuxna ledare inom fritidsverksamhet för ungdomar (artikel 1). Delstudie II (artikel 2 och 3) bygger på en etnografisk fallstudie med 16 tjejer (ålder 14-21) från två idrottsföreningar i två olika landsbygdskommuner i norra Sverige. För denna delstudie samlade jag in material genom att göra deltagande observationer och fokusgrupper med hjälp av foto-elicitering. I den första och andra artikeln genomfördes analysen med hjälp av tematisk analys. Den tredje artikeln bygger på diskursanalys (discursive psychology) med särskilt fokus på olikatolkningsrepertoarer.

Resultat: De vuxna ledarnas och tjejernas erfarenheter visar hur höga krav i förhållande till skolprestationer, tidsplanering och könade normer utgjorde stressfaktorer som påverkade ungas psykiska hälsa, men även krav och 6 förväntningar kopplade till ungas fritidsengagemang. Den andra delen av studien visar hur tjejerna och ledarna utvecklade och förhandlade fram strategier för att kunna hantera de dagliga stressfaktorer som unga upplever. Dessa strategier skapades genom dagliga rutiner och sociala praktiker inom fritidsverksamheterna, till exempel genom att dela erfarenheter av stress och ansvar med varandra. Gemenskap och tillit var centralt i dessa processer. Denna gemenskap beskrevs dock också som sårbar eftersom den kunde vara kopplad till tjejernas prestationer på fritiden, exempelvis i form idrottsresultat. Den tredje delen av studien tar sin utgångspunkt i den diskursiva konstruktionen av plats och rum i rurala områden, särskilt i relation till fritid, kön, stress och psykisk hälsa. Ett av de viktigaste resultaten var komplexiteten i tjejernas platsskapande och konstruktioner av fritid som en plats för välbefinnande. Paradoxalt nog utgjorde tjejernas fritidsengagemang både en viktig social plats för att dela individuella erfarenheter av psykisk ohälsa och stress, men var samtidigt också en källa till ökad stress och prestationskrav. Platsskapandet krävde mycket av tjejerna i form av tid, resurser, prestationer, ansvar, engagemang och känslor, vilket också gjorde att de kände sig ännu mer stressade och pressade. För att deras fritid skulle upplevas som positiv behövde den även konstrueras utifrån diskurser om respektabilitet och personlig utveckling. Detta illustrerar hur det prekära i ungas utbildning- och arbetsmarknad också återfinns i hur unga förstår och upplever sin fritid. Fritiden är nu något som bör vara produktivt och självutvecklande. Tjejerna var alltså konstant involverade i ett platsskapande, inte bara i relation till könade normer kring framgångsrik femininitet utan också i relation till ungdomars fritid på landsbygden och föreningslivets överlevnad.

Slutsatser och implikationer: Denna studie bidrar till en bättre förståelse för ungdomars fritid och hur man bygger hållbara och inkluderande fritidsplatser ur ett genus- och landsbygdsperspektiv. Platser för fritid och delaktighet i civilsamhället uppfattas som viktiga sociala faktorer för ungdomars psykiska hälsa. Föreningar och andra platser för ungas fritid kan utgöra platser där kollektiva strategier för att hantera dagliga stressfaktorer kan utvecklas. Samtidigt är ungas fritid och föreningsengagemang krävande och bidrar till att reproducera könade normer kring respektabilitet och ansvarstagande. Fritid utgör en prekär arena där tjejer återigen ska ta ansvar, vara framgångsrika och duktiga, både i förhållande till en ambitiös femininitet men också i relation till landsbygden och i solidaritet med det rurala samhället och föreningslivet.