Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Bokstunden som institution i förskoleundervisningen. Förskollärares syn på lärande och iscensättning

Publicerad: 2024-09-17
Uppdaterad: 2024-11-19

Vilket lärande anser lärarna blir möjligt i samband med bokstunderna? Det är en av frågorna som Sofie Tjäru undersöker i sin avhandling som syftar till att fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.

Författare

Sofie Tjäru

Handledare

Professor Mia Heikkilä, Stockholms universitet. Docent Heidi Höglund, Åbo Akademi. Professor Siv Björklund, Åbo Akademi. Professor Ann-Katrin Svensson, Åbo Akademi

Opponent

Professor Trude Hoel, Universitetet i Stavanger

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2024-09-13

Abstrakt

Den här doktorsavhandlingen handlar om bokstunder i förskoleundervisningen, det vill säga om stunder där lärare eller annan personal högläser barnlitteratur och där det finns interaktion kring boken som avser att stödja barnens lärande och engagemang. Förskoleundervisning avser här det obligatoriska förskoleåret som inleds året innan barnen börjar skolan i Finland, vilket innebär att förskolebarnen oftast är kring sex år. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för bokstunder genom att undersöka hur förskollärarna resonerar kring dessa. Forskningsfrågorna tar fasta på hurdant lärande lärarna förknippar med bokstunderna och vilka föreställningar om bokstunder som syns i deras beskrivningar av sina iscensättningar av bokstunder.
Avhandlingen består av fyra delstudier som alla har en teoretisk inramning med grund i sociokulturell teori. Den sociokulturella inramningen har i avhandlingens sammanfattande del, det vill säga kappan, ett speciellt fokus på bokstunden som institution. Att jag fokuserar bokstunden som institution innebär att jag ser den som en social situation med vissa stabila mönster för interaktion och genomförande. Dessa mönster blir synliga i min syntes av avhandlingens delstudier. Då syftet är förståelse följer avhandlingen en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Studier inom denna tradition intresserar sig för människors tolkningar och förståelser av sina upplevelser. Traditionen är också starkt inriktad på den sociala världen och att människor både tolkar sin omvärld och deltar i konstruktionen av den.
Materialet i avhandlingen består huvudsakligen av förskollärares muntliga och skriftliga svar på mina frågor om bokstunder. Den första delstudien använder emellertid videoobservationer av bokstunder för att studera pedagogers och barns agenda. Delstudie I får ses som en inledande studie som inspirerade mig till att framskrida explorativt och låta syften och tillvägagångssätt för de övriga delstudierna växa fram vartefter. Delstudie II använder frågeformulär som materialinsamlingsmetod och tar med hjälp av två öppna frågor reda på vilka ändamål lärarna anser att bokstunder kan fylla. I delstudie III kombineras material som erhållits genom frågeformulär med material från intervjuer. Avsikten är att undersöka hur lärare beskriver att de organiserar bokstunder samt hur de motiverar de val de gör. För delstudie IV har materialinsamlingen haft karaktären av samtalsintervjuer där jag dels ställt frågor till förskollärare, dels initierat samtal utan planerade frågor. Material-insamlingen har omfattat fyra träffar med lärarna över videosamtal där jag som forskare har talat med dem om estetiska förhållningssätt till litteratur samt uppmanat dem att utforska och berätta för mig vad som händer om de ger mer utrymme för barnens upplevelser och uttryck samt uppmuntrar estetisk respons i samband med bokstunderna.
Delstudiernas resultat kan sammanfattas med att de visar att lärarna förknippar bokstunder med lärande som har att göra med språkutveckling, omvärldskunskap och mångsidiga kompetenser. Lärarna uttrycker att bok-stunder med fiktionslitteratur hör till den dagliga verksamheten och att bokstundens böcker gärna kan ha innehåll som också är aktuellt i övrig verksam-het. Däremot arrangerar lärarna sällan bokstunder integrerade med andra aktiviteter inriktade på lärande. Även om lärarna i planeringen av bokstunderna beaktar barnens behov och intressen, böckernas kvaliteter och den övriga verksamheten så framgår det också att lärarna inte planerar alla sina bok-stunder. Vidare poängterar lärarna att man under bokstunder behöver upprätt-hålla en viss ordning samt att bokstunderna gärna får ha en trivsam atmosfär.
I diskussionen av den bild av bokstunden som institution som framträder utgående från delstudiernas resultat lyfter avhandlingen fram att bokstunden innehållsligt har en låg grad av specialisering eftersom lärarna förknippar bokstunder med flera olika typer av lärande, men inte med lärande som handlar om att utveckla kunskaper om litteratur. En låg grad av specialisering och isolering är kännetecknande för förskoleundervisningen i stort eftersom den i läroplansgrunden beskrivs som helhetsskapande, det vill säga att till exempel olika ämnesområden, intressen och tillvägagångssätt ska integreras. Samtidigt verkar bokstunden ha en hög grad av specialisering vad gäller att arrangeras som en egen aktivitet utan integrering med andra aktiviteter inriktade på lärande.
En implikation av avhandlingen är att synen på vilket lärande bokstunderna kan erbjuda behöver vidgas till att också omfatta estetiska förhållningssätt och kunskaper om litteratur. Detta förutsätter fördjupad litteraturdidaktisk forskning kring vad litteraturundervisning kan vara inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Ytterligare en implikation är att bokstunder kan behöva iscensättas på mer varierade sätt för att ge en större variation i hurdana litteraturupplevelser barnen får erfarenhet av.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås?

2024-05-15
Denna artikel syftar till att fördjupa förståelsen för lärares professionalitet och samhällsuppdrag genom att undersöka vilka undervisningsrelaterade problem lärare väljer att adressera och varför. Studien gjordes inom ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram.
Forskning och utveckling kategorier

Här samlas lärare från 30 länder kring forskning: ”Inspirerande”

2024-10-09
Nobel Prize Teacher Summit samlade lärare från över trettio länder i Stockholm. Nobelpristagare och forskare inom kognitionsvetenskap och pedagogik presenterade sina perspektiv på inlärning och undervisning och diskuterade med lärarna på plats. Vi Lärare frågade några av deltagarna om vad de kommer att ta med sig till sin egen undervisning.
Forskning och utveckling kategorier

Pupils’interactions and decision-making in an educational game

11 februari
By way of video observations, the current article examines the social interaction of pupils playing an educational card game about fractions, focusing on their epistemic and deontic negotiations during decision-making in dyads. Our findings reveal recurring patterns in how pupils make decisions, emphasising the importance of both epistemic (knowledge-based) and deontic (rights-based) negotiations. (pdf)

Bättre skolresultat när elever har nyanlända skolkamrater, men resurser verkar spela roll

2024-11-22
Elever som har en större andel nyanlända skolkamrater presterar något bättre på de nationella proven än andra. Resultaten varierar dock mellan landsbygd och stad, vilket kan bero på hur skolorna anpassar undervisningsresurserna, visar en ny rapport från IFAU.
Nyhetskategorier

Förskollärare orosanmäler inte när de borde – rädda för föräldrarna

7 januari
Förskolor i Stockholm gör inte alltid en orosanmälan till socialtjänsten när de misstänker att ett barn far illa, visar en granskning från stadens revisorer. ”Ett systemfel”, säger Moderaterna och kräver åtgärder från majoriteten – som svarar med flera förslag. Förskolläraren Eva Lindström har själva varit i situationen flera gånger, hör hennes förklaring till varför.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.