Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

När den biologiska mångfalden är hotad och vi står inför stora utmaningar både lokalt och globalt, ska skolan medverka till att de elever som går ut i samhället är naturvetenskapligt allmänbildade och förberedda för att kunna ta välgrundade beslut om exempelvis frågor som rör genteknik, klimat och ekosystemtjänster. Intresse för dessa frågor kan väckas på olika sätt och stimulerande läroböcker kan vara en källa som väcker elevers nyfikenhet och lust att lära. Forskning visar att läroböcker ofta används i naturvetenskapliga ämnen. Läroböcker skapar struktur och gemenskap i klassrummet och de underlättar för lärarna vid planering och genomförande av undervisning. För många lärare och elever är det också läroböckerna som visar vilket stoff som ska studeras.

I avhandlingen studerar jag biologisk mångfald i biologiböcker för de senare årskurserna i den svenska grundskolan. Detta görs genom ett dubbelt fokus där jag belyser och diskuterar både böckernas ämnesinnehåll och hur detta presenteras. Avhandlingen består av fyra artiklar och en kappa; en text där det finns utrymme för en utförligare presentation av tidigare forskning, metod och resultat, samt en mer övergripande diskussion. Artiklarna i avhandlingen behandlar aspekter på biologisk mångfald i biologiböcker (artikel I), anknytningar till vardagslivet i biologiböcker (II), hur artbegreppet definieras och begreppet art används dels i biologiböcker, dels i elevers svar på en enkät om dessa begrepp (III), samt om hur skriven text och illustrationer samverkar i en multimodal text kring artbegreppet och hur textens design kan påverka möjligheter till meningsskapande (IV).

Den teoretiska grund som använts vid analys av data och vid diskussion av resultaten kallas socialsemiotik. Inom denna betonas att texter produceras i, påverkas av och studeras i sina sammanhang. Läroböcker påverkas exempelvis av styrdokument, traditioner och den avsedda målgruppen men också av författarnas bakgrund. Böckerna har en erbjuden mening, men det är inte säkert att den överensstämmer med den mening som eleverna uppfattar när de läst och tolkat böckernas innehåll. Det är huvudsakligen böckernas erbjudna mening som jag studerat. De biologiböcker som använts för datainsamling är multimodala texter uppbyggda av olika modaliteter som skriven text och en riklig mängd av olika typer av illustrationer. Såväl skriven text som illustrationer har använts för datainsamling i artiklarna. Data från böckerna kompletterades i artiklarna III och IV med data från enkäter till grundskoleelever respektive högskolestudenter. I artikel IV utvecklade och testade jag också ett verktyg som kan användas för att studera samverkan mellan olika modaliteter i multimodala texter. Arbetsprocessen i avhandlingsarbetet kan sammanfattas som en innehållsanalys av såväl kvantitativa som kvalitativa data, där både ämnesinnehållet och böckernas design studerats. Det är just kombinationen av studier av böckernas ämnesinnehåll, design och strategier för meningsskapande, som är denna avhandlings styrka och mitt bidrag till den samlade forskningen om läroböcker.

I avhandlingen definieras biologisk mångfald, i enlighet med artikel 2 i Konventionen om biologisk mångfald, som en variation inom arter, av arter och av ekosystem. Alla de undersökta böckerna innehåller mycket fakta om biologisk mångfald men begreppet förklaras inte uttryckligen i flera av dem. När mångfalden studeras i relation till människan framkommer att nyttoaspekter av mångfalden prioriteras före etiska, estetiska och ekonomiska aspekter. Dessutom innehåller böckerna felaktigheter och tveksamma formuleringar liksom förenklingar och vardagliga uttryck istället för naturvetenskapligt korrekta. Användning av liknelser och uttryck som innebär att ting och organismer förmänskligas är också vanligt förekommande. Ett sätt att knyta an till läsaren som tidigare forskning visat bidrar till ökad tillgänglighet för eleverna är att använda direkt tilltal. Meningar med direkt tilltal används i biologiböckerna exempelvis som en länk mellan böckerna och ett liv utanför skolan. För att känna igen sig i böckernas exempel behöver eleverna ha besökt många biotoper vid olika årstider. Det underlättar också att äga husdjur och att vara förtrogen med det svenska kulturarvet. Elevers möjligheter till meningsskapande kan också påverkas av hur begrepp definieras och används i böckerna. Resultaten visar att begrepp används inkonsekvent. Exemplet artbegreppet visar att begreppet definieras tidigt och att det därefter förutsätts bekant. Elevsvaren på en enkät om arter visar att eleverna använder både andra definitioner av artbegreppet och ordet art på ett annat sätt än böckerna. Många modaliteter på samma uppslag kan också vara en faktor som hindrar meningsskapande, något som resultaten i artikel IV visar. Studenter som använde ett bokuppslag med färre illustrationer och tydlig koppling mellan skriven text och illustrationer fick signifikant bättre resultat på en fråga om arters släktskap än de som använde ett mer komplext uppslag.

Läroböcker är kompromissprodukter som också ska ha ett kommersiellt värde. Författarna måste, på ett begränsat utrymme, balansera mellan kraven på forskningsbaserad kunskap och läsbarhet för målgruppen. Mina resultat visar att det finns stora utvecklings-möjligheter i läroböckerna. För att öka elevers möjligheter till meningsskapande kan de behöva stöd att tolka läroböckernas multimodala texter och att bli medvetna om de olika strategier för meningserbjudanden som finns i dessa. Lärare och författare kan stödja elevers meningsskapande genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning samt genom att skapa något slags begreppsstruktur. Resultaten kan också bidra till att belysa vilka problem som elever kan ställas inför när de använder multimodala texter. De uppmärksammar också hur böckernas innehåll anknyts till elevers vardag och visar på att lärare kan behöva komplettera böckernas anknytningar med exempel som är relevanta för just deras elever. Det finns många strategier för hur erbjuden mening presenteras i de studerade biologiböckerna. Däremot är det få böcker som innehåller en presentation av de överväganden som författare och förlag gjort. Här finns stor utvecklingspotential för att stötta eleverna när de ska läsa multimodala texter. Ovanstående förslag skulle kunna öka möjligheten att böckernas erbjudna mening överensstämmer med elevers uppfattade mening och därmed bidra till att framtida läroböckers ämnesinnehåll och design väcker elevers intresse för, och bidrar till deras meningsskapande om, biologisk mångfald.

Abstract in English