Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Bedömning i fokus för skolans pedagogiska uppdrag

Publicerad: 2024-06-10
Uppdaterad: 2024-09-10

Vilken betydelse har lärarens bedömning i modersmål, litteratur och matematik för elevers val för framtida studier? Det är en av frågorna som Camilla Svens-Liavåg undersöker i sin avhandling.

Författare

Camilla Svens-Liavåg

Opponent

Professor Fritjof Sahlström, Helsingfors universitet

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2024-06-07

Abstrakt

Undervisning, lärande och bedömning av lärande är centrala komponenter i den finländska grundläggande utbildningens uppdrag. Uppdraget regleras av styrdokument utformade av Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och lokala utbildningsaktörer. Bedömningen av eleverna utgår alltid från mål och kriterier i läroplanerna och elevens temperament eller personlighet ska inte påverka den. Förutom kunskaper i de olika ämnena är också elevens arbete inkluderat i betygsvitsordet.

I den här studien deltog drygt 1 100 finlandssvenska elever i den grundläggande utbildningens sista årskurs. Studien undersökte hur faktorer som motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till vitsord i modersmål och litteratur, matematik och uppförande. Resultaten visade att det fanns samband mellan lärares upplevelse av elevers motivation och elevers vitsord i modersmål och litteratur och i matematik. På modersmålsvitsordet inverkade dessutom elevens uppförandevitsord, då hög motivation kombinerad med gott uppförande gav högre vitsord, medan låg motivation och lägre uppförandevitsord gav lägre vitsord. Hög uthållighet och låg impulsivitet gav högre modersmålsvitsord, medan låg uthållighet och hög impulsivitet gav lägre vitsord i modersmål.

Vitsorden som ges i slutet av den grundläggande utbildningen öppnar för framtida studier, då det oftast är på basen av dem man antas till följande utbildningsstadium. Vitsorden förväntas vara jämförbara mellan olika skolor, men bedömningskriteriernas tolkningsbarhet försätter elever i olika position, vilket skapar trovärdighetsproblem. Lärare som ska utföra bedömningen behöver tydliga instruktioner som är möjliga att förverkliga och omsätta i praktisk handling. För att garantera nationell jämlikhet i bedömningen måste utbildningsmyndigheterna diskutera och synliggöra komplexiteten i bedömningsuppdraget, erbjuda fortbildning åt lärarkåren och initiera forskningsuppdrag för att studera uppdragets komplexa natur.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

Assessment in practice: achieving joint decisions in oral examination grading conversations

2023-10-02
We scrutinized 29 video-recorded grading conversations between secondary school examiners using conversation analysis. Results showed that proposing and deciding grades involved a stepwise calibration through which examiners adjusted their individual positions.

Intergenerational transmission and the reinforcement of the political engagement gap: Identifying how university-educated parents enable their children to become more politically interested during early adolescence

2024-10-29
The paper addresses the process of the social reproduction of inequalities in political power in the United Kingdom by identifying how highly educated parents develop the political interest of their children and in turn create access for certain groups within the next generation to the world of politics.

Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation

2024-10-28
Studiens övergripande syfte var att undersöka på vilket sätt elever i årskurs 9, med svenska som andraspråk, samtalar kring och löser matematiska problem under en bedömningssituation som efterliknar en verklig muntlig nationell provsituation. (pdf)

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.