Barns sociala vardagsliv i förskolan
Barns sociala vardagsliv i förskolan är villkorat och delvis organiserat utifrån idéer om varför barn ska vara där. Redan tidigt förstår barnen att det är viktigt att ha specifika kompetenser, etablerade relationer och rätt ålder. Kamratkulturen tar sina konkreta uttryck i samtal om kalas, om hög ålder och om att vara bra på att rita och läsa, visar Lovisa Skånfors forskning.
Lovisa Skånfors
Annica Löfdahl, Professor, Karlstads universitet. Solveig Hägglund, Professor emerita, Karlstads universitet
Ann-Marie Markström, Docent, Linköpings universitet
Karlstads universitet
2013-09-27
Barns sociala vardagsliv i förskolan
Children’s everyday social life in preschool
Institutionen för pedagogiska studier
Barns sociala vardagsliv i förskolan
I den här avhandlingen undersöker Lovisa Skånfors barns sociala vardagsliv i förskolan. Det specifika syftet är att bidra med kunskap om barns gemensamma sociala kunskaper i förskolans kamratkulturer, både vad gäller dess innehåll och hur de etableras och upprätthålls. Författaren har genom ett etnografiskt arbetssätt följt barns gemensamma aktiviteter på en 3-5-årsavdelning i en svensk förskola, under 1,5 år.
Resultatet visar att barns gemensamma sociala kunskaper handlar om hur man kan skapa och upprätthålla relationer och hur man kan distansera sig från relationer. Barns sociala relationer skapas och upprätthålls i relation till olika sociala resurser (rätt ålder, specifika kompetenser och tidigare etablerade relationer). Barn skapar dessutom distans till andra barn och vuxna genom att på olika sätt dra sig undan i förskolekontexten. Resultatet visar också att det tycks finnas en spänning mellan barnens gemensamma sociala kunskaper och de normer om kollektivitet som explicit formuleras i den studerade förskolekontexten.
Avhandlingen vänder sig till forskare och praktiker med intresse för frågor kring förskola och förskolebarns sociala samspel.
Children’s everyday social life in preschool
The overarching aim of the studies in this dissertation is to contribute knowledge about children’s shared social knowledge in their preschool peer cultures, regarding both content and how it is established and maintained. An ethnographic approach has been used to study the shared activities of children, aged 3-5, in the preschool. During 1 ½ years, one preschool setting was visited on a regular basis. One hundred hours of observation have been made and documented through video camera recordings and field notes. The theory of children’s peer cultures (Corsaro, 2005), positioning theory (Harré & Langenhove, 1999a) and social representation theory (Moscovici, 2001) have been used as theoretical tools in the analyses. The empirical results are presented in four articles (articles I-IV) and are all illustrations of the children’s shared social knowledge. The findings are that children’s shared social knowledge involves two main aspects of knowledge about relations; how to establish and maintain relations vis-à-vis various tokens or social resources (articles III and IV), and how to create distance to relations (articles I and II). Another find is that there seems to be a tension between the children’s social knowledge and the social norms explicitly formulated in the studied preschool context.