”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

Lärares arbete i svensk för- och grundskola handlar mycket om att möta elevers olikheter och ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Avhandlingen handlar om hur lärare ser på och förstår uppdraget att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund. Studien tar som utgångspunkt de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och kan sammanfattas med begreppet en skola för alla, vilket innebär att verksamheten i skola och förskola skall organiseras och genomföras så att den inkluderar alla barn. Denna allmänt accepterade idé studeras och diskuteras genom analyser av lärares samtal. Särskilt intresse riktas mot det yrkesetiska innehållet i samtalen.

Data har samlats in med hjälp av samtal i tolv fokusgrupper bestående av skolledare och lärare från en för- och grundskola. Grupperna presenterades för ett konstruerat fall, där två barn med skilda behov, förmåga och bakgrund hade skapat problemsituationer för involverade lärare. Grupperna ombads diskutera problemet och försöka lösa det.

Samtalen har analyserats med utgångspunkt från teorin om sociala representationer. För att rama in det yrkesetiska innehållet i samtalen har begrepp med relevans för yrkesetik i lärares pedagogiska praktik använts. Teorin om sociala representationer betonar gruppens betydelse för hur världen förstås och tolkas. Innehållet i de samtal som uppkom i grupperna betraktas som uttryck för gruppernas sociala representationer av elevers olikheter i relation till läraruppdraget. Yrkesetiska överväganden som ingår i samtalen ses som ett centralt innehåll i dessa sociala representationer.

I samtalen konstrueras och rekonstrueras föreställningar om den pedagogiska praktiken och mötet med elevers olikheter, föreställningar som har innehållslig anknytning till lärares vardagspraktik i de verksamheter de kommer ifrån.

Resultatet presenteras i fyra delar. Den tematiska innehållsanalysen i del ett identifierade fyra teman i samtalen. Grupperna talade om vad som är kärnan i problemet, vilka omständigheter som måste beaktas, konsekvenser för lärarrollen och vilka värden som skall framhållas. I del två visas hur lärare går tillväga när de kollektivt skapar förståelse, hur innebörder förankras. Fem olika förankringsstrategier har identifierats i samtalen. Dessa är: att hänvisa till egen erfarenhet, ge sig själv en röst, prövande ansats, ge röst åt andra och jämförelser. Analyserna visade i del tre att samtalen pekar fram mot ett antal dilemmaområden som utmärks av att de bär på en inbyggd spänning mellan två eller flera motsägelsefulla förhållningssätt till hur problem, av det slag som det aktuella fallet innehåller, kan hanteras. Problemet diskuterades både som elevproblem och skolproblem, behov relaterades både till individen och gruppen, det fanns behov av såväl stödjande som korrigerande pedagogik, av inkluderande såväl som exkluderande verksamheter, av resurstillskott såväl som omfördelning av resurser, lärares kompetens och annan expertkompetens liksom föräldrars rätt till delaktighet och lärares ansvar för skolverksamheten ställdes mot varandra. I den fjärde delen beskrivs yrkesetiska överväganden som kommer till uttryck i samtalen när lärarna diskuterade: definition av problem, problemhantering, läraren som problemlösare och grundläggande värden.

Studiens slutsats är att uppdraget att möta elevers olikheter och ta hänsyn till alla barn i den pedagogiska verksamheten är komplext och innehåller moraliska utmaningar och dilemman. För att förstå och hantera dessa behöver etiska begrepp ges en mer tydlig yrkesetisk inramning, både empiriskt och teoretiskt.

”As long as it’s for the children’s own good”. A study of teachers’ professional and ethically based conversations at a school for everyone.