Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning
Susanne Engström
Docent Peter Gustafsson, Filosofie doktor Carina Carlhed, Professor Erik Dahlquist
Docent Margareta Ekborg
Mälardalens högskola
2011-06-10
Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning
Kultur och kommunikation
Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning
Energiundervisning inom gymnasiets skolfysik ska enligt kursplaner inbegripa begreppsförståelse, undersökande arbetssätt och fysikkunskaper satta i sammanhang. Dessutom framhåller politiska dokument att fysikundervisningen ska inkludera hållbar utveckling som ett sätt att kontextualisera fysikkunskaper och bidra till elevers handlingskompetens. Utifrån denna bakgrund studeras i avhandlingen ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet. Avhandlingen fokuserar sedan på varför fysiklärare undervisar som de gör.
Genom att låta ett antal experter via en enkätintervjuundersökning beskriva sin syn på ämnesinnehåll för insikter i hållbar energi så framkommer behovet av fysikbegrepp, större sammanhang och värderande aspekter. I uppföljande analyser relaterade till energidelen inom fysik A-kursen på gymnasiet framkommer att värderande ämnesinnehåll och kontextualisering av fysikbegreppen saknas. Varför undervisar fysiklärare som de gör? Med utgångspunkt i expertstudiens ämnesinnehåll och empiri från en enkät utsänd till samtliga fysiklärare i Sverige, undervisande i fysik A under läsåret 2008 – 2009, görs analyser grundade i kritiskt perspektiv. Genom att använda Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus som analysverktyg uttolkas vem den typiske fysikläraren är, olika undervisningsstrategier och varför. 268 fysiklärare har besvarat cirka 700 frågor/påståenden vilken givit empiri till analyser. Den typiske fysikläraren värdesätter utbildning och högaktar fysikvetenskapen. Han undervisar traditionellt genom en fysikbok, beskriver grundläggande fysikbegrepp och samband samt vägleder genom beräkningar. Den typiske fysikläraren framhåller visserligen allmänbildning och att fysikkunskaper ska sättas i sammanhang men undervisar inte så. En efterföljande klusteranalys resulterar i tre olika fysiklärartyper avseende synsätt, val av ämnesinnehåll och undervisningsstrategier. Typernas habitus rekonstrueras varvid förklaringar till undervisningsstrategier kan skönjas. Resultatet visar hur de konstruerade lärartypernas bakgrund och livsmönster spelar roll för undervisningsval. Avhandlingens slutsats är att lärare och blivande lärare bör reflektera över sin ryggsäck ; vad som finns med i form av erfarenheter och livsupplevelser som bidrar till ställningstaganden och strategier. Om man vördsamt värdesätter eller tryggt trotsar fysiktraditionen.
Abstract in English
Energy Education in upper secondary school physics should, according to the curriculum, include conceptual understanding, inquiry skills and knowledge of physics set in context. Moreover, political documents state that physics education should include sustainable development as a way to contextualize knowledge of physics and help students’ action competence. Based on this background, this thesis studies the subject content for insights into sustainable energy use and whether such content is taught or not in physics. The thesis then focuses on why physics teachers teach as they do. A number of ”experts” answered a questionnaire that described their views on subject content for insights into sustainable energy. Its conclusions expressed a need of physics concepts, a wider context and evaluative aspects. The follow-up analysis, related to the energy part of the physics A course in upper secondary school, found that evaluative topic content and contextualization of the physics concepts are missing. Why do physics teachers teach as they do? On the basis of the ”expert study” subject content and empiricism from a questionnaire sent to all physics teachers in Sweden, teaching Physics A during the academic year 08/09, analyses were made based on a critical perspective. Using Pierre Bourdieu’s theoretical concepts of capital and habitus in the analysis an interpretation is offered on whom the typical physics teacher is, on different teaching strategies and why. 268 physics teachers have answered approximately 700 questions / statements which have given the empirical basis of the analysis. The typical physics teacher values the subject and honours the science of physics. He teaches traditionally through a text book in physics, describing the basic concepts and relationships of physics as well as guiding through the calculations. The typical physics teacher may highlight general knowledge and the knowledge of physics to be taken in context but does not teach like that. A cluster analysis results in three different physics teacher types according to their choice of subject content and teaching strategies. Habitus is reconstructed in which explanations of teaching strategies can be discerned. The results show how the constructed teacher types backgrounds and life patterns play a role for choices and strategies. The thesis concludes that present and future teachers should reflect on their ”backpack”, what appears in the form of life experiences that contribute to statements and strategies, and whether you respectfully appreciate or safely defy the tradition of physics.