Att vara och inte vara – Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Att vara och inte vara – Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Denna avhandling i barn- och ungdomsvetenskap tar avstamp i uppdelningen och spänningsfältet mellan skolans två svenskämnen – svenska och svenska som andraspråk – som leder till att vissa elever särskiljs och kategoriseras som svenska som andraspråkselever.

Genom en etnografisk studie i årskurs 9 på en högstadieskola studeras hur svenska som andraspråkseleven som elevkategori görs i skolvardagen och hur elever förhandlar kring och förhåller sig till kategori(seringe)n – dess betydelse och innehåll. Vidare undersöks hur eleverna själva positionerar sig och positioneras i relation till kategorin. Studien utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv med särskilt fokus på de teoretiska begreppen diskurs, interpellation, makt och motstånd.

Sammanfattningsvis visar studien att svenska som andraspråkseleven konstrueras genom skolans institutionella villkor: i styrdokument, organiseringen av svenskämnena och lärarnas samtal, samt genom elevernas inramning av kategorin. Samhälleliga diskurser kring språk kopplat till svenskhet och invandrarskap bidrar till gränsdragningarna mellan svenskämnena och spelar därmed en central roll för hur och vilka elever som positioneras som svenska som andraspråkselever i skolpraktiken. Avhandlingen visar hur eleverna gör motstånd, accepterar, och intar en ambivalent inställning i sina förhandlingar om att vara, och inte vara, svenska som andraspråkselever.

Abstract in English

The present thesis addresses the division and distinction between the two Swedish subjects Swedish and Swedish as a second language, which result in separation and the categorization of some students as Swedish as a second language students. The overall aim of the study is to examine how Swedish as a second language students are constructed as a category in everyday life at school. A further aim is to explore how students negotiate and relate to the categorization, its meaning and content, as well as how the students position themselves, and are positioned by others, in relation to the category. The study is based on a yearlong ethnography in year nine in a Swedish compulsory school. With a theoretical framework mainly based on Foucault’s theories, the study takes a poststructural approach with a specific focus on the notions of discourse, interpellation, power and resistance. In conclusion, the study shows that Swedish as a second language students are constructed through the school’s institutional conditions: policy documents, the organization of the Swedish subjects, and the talk of the teachers, as well as through the students’ framing of the category. The notions of Swedishness and immigrantness constitute the boundaries between the Swedish subjects and thus play a central role in how, and which of, the students are positioned as Swedish as a second language students in school practice. That in turn impact the students’ (im)possibilities to position themselves as specific subjects and the students resist, accept, as well as take an ambivalence stance on their negotiations of being, and not being, Swedish as a second language students.